22 okt 2015 13:07

De kommunala pensionsskulderna minskar - men ökar snart igen

De svenska kommunernas pensionsskuld minskade för första gången på fem år, efter att ha ökat stadigt varje år. För fyra år sedan var kommunerna skyldiga nuvarande och framtida pensionärer 216 miljarder kr, en siffra som i fjol var uppe 257 miljarder kr men som nu har fallit tillbaka till 249 miljarder kr.

Det visar siffror från Skandia som sedan fyra år sammanställer pensionsskulderna i landets kommuner.

Enligt Greger Gustafsson, affärsansvarig för Offentlig affär på Skandia, beror minskningen på att allt fler kommuner nu tagit tag i frågan och börjat amortera på sina skulder genom att försäkra bort åtagandet.

- En orsak till att vi sett ökningar under fjolåret var att kommunerna gjort återbetalningar på försäkringspremierna till AFA Försäkring, något som gjorde att likviditeten ökade, säger Greger Gustafsson till Pensionsnyheterna.

- Under de senaste åren har allt fler kommuner genomfört upphandlingar för att lösa in delar av sina pensionsskulder, exempelvis Gällivare, Katrineholm, Kungälv, Söderhamn, Kiruna och Tidaholm. Än fler kommuner har dessutom betalat av med hjälp av optionsmöjligheter från tidigare upphandlingar, säger Greger Gustafson.

Genomsnittskommunen har i dag skulder som motsvarar 25 500 kr per kommuninnevånare men fördelningen mellan kommunerna är mycket varierande. Skånekommunen Sjöbo har lägst skuld per innevånare, 400 kr, medan Pajala ligger i topp med 43 500 kr per invånare.

Skulderna förändras med den ränta som man diskonterar mot. För de kommunala bolagen kommer man att beräkna skulderna till den nya och betydligt lägre ränta som Finansinspektionen kommunicerade i september. Det kommer att betyda att skulderna ökar redan nästa år. I kommunerna dröjer det lite längre eftersom man ännu inte fastställt någon ny diskonteringsränta i den så kallade RIPS-förordningen som för närvarande är under utredning.

Men stalltipset är att även den kommer att sjunka, något som betyder att årets sänkta skulder kommer att vara ett litet tillfälligt hack i kurvan.

Helt klart är dock att allt fler kommuner nu börja adressera problemet. Men fortfarande ligger 90 procent av kommunernas pensionsskulder utanför balansräkningarna och påverkar därför inte soliditeten i kommunerna. Om man tar bort det redovisningstrolleriet skulle den genomsnittliga soliditeten i kommunerna gå ned från 49 procent till 7 procent.