Riksbanken har nu lämnat sitt svar på regeringens promemoria om AP-fonderna. Riksbanken instämmer i promemorians förslag om styrning via en AP-fondsnämnd. Däremot håller man inte med om att de anställda på fonderna ska ha vanliga statliga kollektivavtal för lönesättningen.
I promemorian om reformeringen av AP-fondssystemet - och i överenskommelsen som slöts med Pensionsgruppen var man ju överens om att de anställda på AP-fonderna skulle omfattas av samma villkor som andra som arbetar i motsvarande befattningar, till exempel i Kammarkollegiet, Riksgälden eller på Riksbanken.
Det tycker inte Riksbanken är någon bra idé. Detta mot bakgrund av att AP-fonderna enligt promemorian ska ägna sig åt långsiktig aktiv förvaltning och det finns erfarenheter, bland annat från norska oljefonden, att det går att förbättra avkastningen med hjälp av den typen av förvaltning, men det kostar.
Sådan förvaltning förutsätter personal med en kompetens som normalt betingar ett högt pris på marknaden. Med den inriktning i AP-fondssystemet, mot en mer aktiv förvaltning, som promemorian föreslår är det tveksamt om de föreslagna statliga kollektivavtalen är ändamålsenliga för AP-fonderna, på en konkurrensutsatt marknad för kapitalförvaltning, skriver Riksbanken.
Man påpekar också att den här typen av förvaltning inte är något som man ägnar sig åt i Riksbanken varför man, får man anta, inte tycker att det är orimligt att anställda i AP-fonderna tjänar med än vad man gör på Riksbanken.
Riksbanken verkar gilla tanken på AP-fondsnämnden och skriver att staten ska ha ett övergripande ansvar och kontroll över och ett ansvar för förvaltningens inriktning.
Riksbanken skriver att det är rimligt att man formulerar ett avkastningsmål, en referensportfölj gentemot vilken fonden ska utvärderas, tillsammans med ett riskmandat bestäms i en nämnd nära politiken, under förutsättning att sådana beslut hanteras professionellt och transparent samt med ett långsiktigt perspektiv.
Man pekar på att styrningen från nämnden inte bör vara alltför detaljerad eftersom det kan komma i strid med målet om långsiktigt hög avkastning.
Sett med AP-fondsögon hjälper Riksbanken till att rädda lönerna, men man får den överrock i form av AP-fondsnämnden, som man inte vill ha.