Både PTK och Svenskt Näringsliv får medel för informationsinsatser från Garantifonden. Summan bestäms i kollektivavtalet och baseras på lönesumman två år före det att medlen utbetalas. Svenskt Näringsliv får disponera 0,010 procent och PTK 0,024 procent av lönesumman.
Pengarna hämtas från Garantifonden. Alecta förvaltar alltså fonden, men bestämmer inte hur mycket pengar som ska betalas ut. I och med beslutet om att överföra Garantifonden till en stiftelse kommer parterna att fatta beslut om förvaltning och användning, utan att blanda in Alecta.
Verksamhetsåret 2015 hade PTK möjlighet att disponera knappt 81 miljoner kronor för informationsverksamheten. Motsvarande siffra för Svenskt Näringsliv var knappt 34 miljoner kronor. Den faktiska förbrukningen uppgick totalt till cirka 102 miljoner kronor, främst för att Svenskt Näringsliv höll nere användningen. Medel som inte används återgår till fonden.
Pensionsnyheterna berättade om parternas informationsmedel i ett antal artiklar under 2011, något som kom att uppmärksammas även i andra medier. I samband med detta gav Alecta ett uppdrag till revisionsbolaget Ernst & Young att granska användningen av medlen. Ernst & Young fann att de hanterats med en "tillfredsställande nivå på den interna kontrollen" och avslutade med att skriva:
"Vi har under vår granskning inte funnit något som indikerar att medel avsatta för informationsverksamheten använts på ett obehörigt sätt".
I och med att pengarna styrs av lönesummorna, som vuxit rejält på senare år, har parterna fått mer att röra sig med för informationsverksamhet, om de kunnat hitta på lämpliga användningsområden. PTK har till exempel kunnat investera i sin digitala rådgivningstjänst och har även kunnat finansiera sin prisbelönta sajt Knegdeg.se med hjälp av informationsmedlen.
År 2010 fick PTK drygt 58 miljoner kr att informera för. Den siffran växte till 81 miljoner kr 2015, en ökning med 38 procent. Fortsätter lönesummorna att växa ökar kraven på parternas fantasi för att hitta på sätt för hur de ska använda dem.