22 mar 2016 11:48

Utredning vill tvinga fram synlig redovisning av pensionsskuld

Kommuner och landsting kommer i fortsättningen inte kunna gömma undan sina pensionsförpliktelser för avtalspensioner utanför balansräkningen. Istället ska de tas upp till sitt fulla värde och får därmed direkt effekt på kommunernas ekonomiska nyckeltal. Det är ett av många förslag som civilminister Ardalan Shekarabi fick ta emot från KomRed, en utredning som tillsattes 2014 för att hantera frågan om ett nytt system för den kommunala redovisningen.

Sedan 1998, då ett nytt kommunalt pensionsavtal kom, har kommuner och landsting haft möjlighet att hålla sina pensionsskulder utanför balansräkningen genom den så kallade blandmodellen. Den innebar att gammal skuld och nyintjänad skuld som kom ifrån de förmånsbestämda pensionerna kunde redovisas i det som kallades inom linjen, alltså som en ansvarsförbindelse.

Den påverkade därmed inte kommunens balansräkning. Skulden betades av via resultaträkningen genom att man varje år betalade de pensioner som man varit skyldig pensionärerna enligt avtal.

I utredningen ”En ändamålsenlig kommunal redovisning” (SOU 2016:24) lägger man nu förslag om att använda sig av fullfonderingsmodellen och skrota blandmodellen och skriver så här om sitt verk som innebär att kommunerna blir mer bakbundna än tidigare:

”Utredningens förslag innebär en ökad lagreglering av framför allt den kommunala redovisningen. Det minskar i viss mån kommuners och landstings utrymme att själva utforma sin redovisning. Det samlade förslaget bidrar dock till en välfungerade kommunal bokföring och mer rättvisande redovisning samt ökar insynen och jämförbarheten. Utredningen anser därför att förslaget inte innebär något oproportionerligt ingrepp i den kommunala självstyrelsen.”

Utredningen har letts av tidigare ordföranden i Bokföringsnämnden Gunvor Pautsch.

I utredningen är det tydligt att man inser att den här förändringen kommer att kunna skapa problem i uppemot 100 kommuner och många av landstingen. Detta eftersom det egna kapitalet krymper rejält om den tidigare dolda skulden hamnar i balansräkningen.

Och utredningen hymlar inte om att det här kan få effekter, inte minst på det egna kapitalet i kommunernas redovisningar som i många fall kommer att krympa rejält när hela pensionsskulden ska in i balansräkningen. Utredningen skriver:

”Eftersom ansvarsförbindelsen föreslås överföras till balansräkningen via eget kapital kommer cirka 100 kommuner och merparten av landstingen få negativa egna kapital vid en övergång till fullfonderingsmodellen. Det finns inte någon fastställd norm för hur stort det egna kapitalet bör vara. En naturlig inriktning är dock att det egna kapitalet bör stärkas om det understiger noll i utgångsläget. Hur stort det egna kapitalet bör vara, liksom strategin för att nå den eftersträvade nivån, måste bedömas och utformas utifrån kommunens eller landstingets individuella förutsättningar.”

Att förstärka det egna kapitalet brukar innebära besparingar, för att generera positiva resultat, som i sin tur kan stärka resultatet. Problemet är bara att de kommuner som har det jobbigt med att få verksamheten att gå ihop i dag kommer att få det ännu jobbigare. Men målet för utredningen är att skapa en bättre överblickbarhet och bättre ”ordning” i de kommunala redovisningarna och då måste man göra de nu föreslagna förändringarna, enligt utredningen.

Utredningen föreslår att det nya systemet för kommunal redovisning ska vara på plats till den 1 januari 2018.