13 apr 2016 11:51

Regeringen gissar sexfaldig ökning av avkastningsskatten till 2020

Avkastningsskatten, som tas ut på sparande i pensions- och kapitalförsäkringar och ISK, ökade mellan 2013 och 2014 och gav då skatteintäkter på 6,6 respektive 10,2 miljarder kr.

Efter det har intäkterna fallit, främst på grund av hur statslåneräntan utvecklats. I rådande ränteläge är skatten låg, vilket gör att den pålitliga skattekon ser ut att sina.

Skatten beräknas ju på statslåneräntans nivå på kalenderåret före beskattningsåret och 2015 gav den staten 8,7 miljarder kr. År 2016 räknar regeringen med att intäkten halveras och landar på 4,4 miljarder kr, vilket lär glädja spararna men knappast finansdepartementet.

Regeringen spår dock att räntorna kommer att gå upp och ge mer pengar. Redan 2017 räknar man med att det ska komma in 6,4 miljarder kr och 2018 gissar man att avkastningsskatten ska fördubblas och ge 13,5 miljarder.

År 2019 spår man intäkter på 21 miljarder kr. Sista året i prognosen 2020 räknar regeringen med att pensionssparare ska ge statskassan 27,7 miljarder kr. Ökningen kommer då enligt regeringen dels från ett ökat sparande, dels från stigande räntor och därmed höjd statslåneränta.

Pensionsnyheterna noterar att de 4,4 miljarderna som avkastningsskatten ska ge under 2016 byggde på ett negativt ränteläge. Dock har man ändrat lagen så att statslåneräntan aldrig kan beräknas på ett lägre värde än 0,375 procent, oavsett om den är lägre i verkligheten.

För att nå upp i nivån 27,7 miljarder kr till 2020 krävs ganska kraftigt stigande räntor. Riksbanken har bedömt att reporäntan för 2019 kommer att ligga i nivån 0,5 procent, men i ett 50-procentigt osäkerhetsintervall kan den också hamna på 2 procent, vilket skulle kunna göra att regeringens kalkyl håller. Fast då ser det ut som att sparandet måste öka rejält i ISK och pensions- och kapitalförsäkringar. År 2012 låg reporäntan på 2 procent, och låg då till grund för 2013 års statslåneränta.

Det året gav avkastningsskatten 6,9 miljarder kr. För att komma till siffran 21 miljarder kr, som regeringen spår att skatten ska ge 2019, måste man tro på rejäla räntehöjningar och ett kraftigt ökat sparande i schablonbeskattade tillgångar. Annars blir det svårt att räkna hem regeringens prognos.