15 apr 2016 11:43

Pensionsmyndigheten: Så påverkar flyktingströmmen pensionerna

Den stora asylinvandringen under 2015 kommer redan inom några år leda till att pensionssystemet stärks finansiellt, en annan effekt är något lägre pensionsökningar och på riktigt lång sikt ökar statens kostnader för grundskyddet i pensionssystemet. Det visar en ny rapport från Pensionsmyndigheten.

I rapporten "Asylinvandringens ekonomiska effekter på pensionssystemet" har analytiker vid Pensionsmyndigheten räknat på vad asylinvandringen av den storlek som vi såg under 2015 kan innebära för pensionssystemet, och då främst för inkomstpensionen och grundskyddet i form av förmåner som garantipension, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd.

Scenariot som använts i rapporten är att av de drygt 160 000 som sökte asyl i Sverige under 2015 så får 100 000 stanna i Sverige. Utifrån detta beräknas vilka effekter detta får på pensionssystemet, utifrån antagandet att historiska inkomstmönster upprepas. Beräkningen sträcker sig fram tills alla i gruppen antas ha avlidit år 2100.

”När fler kommer i arbete så växer lönesumman. Det leder i sin tur att pensionssystemet blir finansiellt starkare, vilket minskar risken att vi behöver använda den så kallade balanseringen eller bromsen i systemet. Det är också en effekt vi kommer att se redan på kort sikt,” säger Ole Settergren, chef för Pensionsmyndighetens analysavdelning.

Totalt beräknas inkomstpensionssystemet stärkas med 70 miljarder kronor fram till och med år 2100. Den andra slutsatsen har med genomsnittsinkomsten att göra. Då utrikes födda i genomsnitt har lägre löner än inrikes födda när de får jobb, så påverkas genomsnittsinkomstens utveckling negativt, här handlar det om en uppskattad minskning på 130 kr i månaden år 2040. Den beräknade förstärkningen i systemet med anledning av detta beräknas bli 200 miljarder kronor under perioden 2017-2100.

De pensionärer som har låg inkomstpension kommer inte att påverkas. Detta då beräkningen av både garantipension och äldreförsörjningsstöd sker utifrån prisbasbeloppet och inte inkomstindex.

Den sista slutsatsen i rapporten handlar om grundtryggheten i pensionssystemet: garantipension, äldreförsörjningsstöd och bostadstillägg. Dessa utgifter, som är skattefinansierade via statsbudgeten, kommer enligt rapporten att öka på sikt. Under perioden 2017-2100 beräknas samhällets sammanräknade ökade kostnader bli totalt 150 miljarder kronor.