28 mar 2008 14:10

Debatt: Lars Otterbeck svarar Alectas Cecilia Lager och Erik Åsbrink: "Parterna kan inte hålla isär sina roller"

Alectas tidigare vd Lars Otterbeck menar att det under hans tid som vd inte var några problem med konkurrensen när man då bestämde sig för att dela ut överskottsmedel till företagen och lämna premierabatter. Då hade man ju redan sålt det konkurrensutsatta SPP Liv till Handelsbanken varför det inte fanns några problem med trovärdigheten. Det finns det nu, menar Otterbeck, men hävdar att det inte är Alectas fel utan parternas.

Alectas premierabatter har föranlett en del diskussion speciellt i denna publikation. Senast har både Alectas ordförande Erik Åsbrink och marknadsdirektör Cecilia Lager bemött åsikter som jag framfört. Därför några ytterligare kommentarer.

Alecta är ett välskött och kostnadseffektivt bolag med många duktiga medarbetare som under en följd av år dessutom alltid haft en avkastning på sitt förvaltade kapital som legat bland branschens tre högsta. Detta är duktigt eftersom bolaget så länge inte haft någon konkurrens på den kollektivavtalade marknaden. När nu hela ITP-marknaden öppnas för konkurrens är Alecta värt all framgång, förutsatt att konkurrensen sker på likvärdiga villkor. Det är där problemet ligger.

På en marknad där flertalet av näringslivets anställda haft sina pensioner har Alecta haft monopolställning. I premievolym har den marknaden varit en tredjedel till hälften av de totala premierna. Men för företagens personalavdelningar är det Alecta som i allt väsentligt varit leverantör av den kollektivavtalade pensionen. Alecta har därigenom kunnat arbeta utan annan aktiv kundbearbetning än att finnas till hands och vara den förment objektiva rådgivaren. Kundföretagen haft en positiv attityd till Alecta/SPP utan att Alecta har behövt satsa pengar i marknadsföring.

Exploatera namnet

Under nittiotalet byggde Alecta/SPP i dotterbolaget SPP Liv upp en konkurrensutsatt verksamhet, vars verksamhetsidé något förenklat uttryckt byggde på att exploatera det goda SPP-namnet, utanför det kollektivavtalade området. I samband med diskussionen om det stora överskottet redan i slutet av nittiotalet för den förmånsbestämda grund-ITP fattade Alectas, av kollektivavtalsparterna utsedda, styrelse beslutet att sälja "all konkurrensutsatt verksamhet".

Det Alecta, som sedan skiftade ut omkring 60 GSEK 2001 och gav premierabatter på 15 procent år 2002, hade alltså sålt både namnet SPP och den "konkurrensutsatta" verksamheten. Kunderna fick tillbaka en rejäl del av överkonsolideringen. Ingen kunde rimligen klaga på missbruk av dominerande marknadsposition, eftersom bolaget inte konkurrerade med marknadens övriga aktörer.

Låg trovärdighet

Den situation vi nu har är att kollektivavtalsparterna bestämt sig för en upphandlingsordning för ITP där valcentralen Collectum och ITP-nämnden är centrala organ. Men trovärdigheten i denna upphandling är extremt låg eftersom det fortfarande är samma kollektivavtalsparter som utser styrelserna i Alecta och Collectum och som tillsätter ITP-nämnden. Det finns till och med personer som förekommer i flera roller i denna struktur. Detta är ett tydligt exempel på olämplig upphandlingsordning med flera jävsproblem och dålig objektivitet.

ITP-nämnden har nu funnit att Alectas offert för icke-valsalternativet i ITP1 varit bäst och att Alecta dessutom är ett av de fyra bästa valbara alternativen. Vem är förvånad. Kriterierna, utvärderingen och öppenheten kan allvarligt kritiseras.

Korssubventionering

Nu tillbaka till monopolställningen på den kollektivavtalade grund-ITP. Man behöver inte insinuera något om korssubventionering, sådant kan nog aktuarier både finna och vederlägga. Kvar står att Alecta byggt upp sin marknadsposition och sin kostnadsnivå i skydd av kollektivavtalet, som gav Alecta en särskilt gynnad ställning. Denna marknadsposition har Alecta använt för att trimma kostnader, utveckla IT-system för stora belopp, skapa kundrelationer och register och annat som är till nytta för kundföretagen både för ITP1 och för ITP2. Det är därigenom som Alecta även i ITP1 drar fördel av sin historiska position. Som grädde på moset rabatterar man nu premierna för den förmånsbestämda ITP2. Situationen är alltför lik den i slutet av nittiotalet då SPP Liv exploaterade moderbolagets unika relation till kundföretagen. Vem kan påstå att det inte finns stordriftfördelar i denna bransch?

Nu gynnar kollektivavtalsparterna sitt Alecta genom att i den genomförda upphandlingen i "konkurrens" ge dem såväl icke-valsalternativet som ett av de valbara alternativen. Det är alldeles uppenbart att konkurrensen inte skett på lika villkor. Kritiken faller inte på Alecta, som bara utnyttjat systemet, utan på kollektivavtalsparterna som den här gången inte tycks kunna skilja på rollerna som företrädare för de försäkrade eller försäkringstagarna, som upphandlare och som ansvarig styrelse i ett numera i princip konkurrensutsatt bolag, och där åtminstone den ena parten säger sig måna om konkurrens på lika villkor.

Lars Otterbeck Skandia AB, Tidigare vd Alecta

Pensionsnyheterna Analys nr 4/08