19 apr 2016 12:04

Unionen till SAS kabinanställda: Stäm inte oss – stäm SAS

I går lämnade Unionen in sitt svar på den stämning som 23 kabinanställda vid SAS gjort till Stockholms Tingsrätt. Anledningen är, som vi tidigare berättat, att de anser sig snuvade på de pengar de genom löneavstående finansierat sin tidigare pensionsålder med. Detta eftersom SAS och Unionen i krisuppgörelsen 2012 slog fast att alla anställda inom SAS skulle ha 65 års pensionsålder. De kabinanställda har sedan 1974 haft ett särskilt avtal som innehållit en förmån om 60 års pensionsålder och den försvann i samband med uppgörelsen.

Mer om de kabinanställdas talan kan läsas i vårt arkiv http://www.pensionsnyheterna.se/adm/editArticle?articleId=31420&referer=ArchiveScreen

Unionens inställning till stämningen är att Tingsrätten ska avvisa talan och anser att de kabinanställda borde ge sig på arbetsgivaren SAS och inte Unionen. Detta eftersom den uppgörelse som skett har gjorts ”inom det arbetsrättsliga systemet” och att det är ”arbetsgivaren som svarar för avtalens rätta tillämpning. Det är främmande att tänka sig att arbetstagarorganisationen normalt skulle ha ett ansvar på det sätt som kärandena påstår”.

I det långa svaromålet påpekar Unionen att intjänandet av 60-årspensionen skett under ett försäkringsnummer per anställd i Alecta och att det som skett är att man gjort en ”ändringsberäkning” inom ITP-planen. Det är alltså en omräkning inom ramen för ITP-avtalet som gjorts och den följer av ITP-planen. Den har man inte ändrat i och inte heller haft för avsikt att ändra i.

Unionen misstänker att de kabinanställda valt att ge sig på Unionen snarare än arbetsgivaren SAS på grund av att man missade att föra talan mot arbetsgivaren SAS innan preskriptionstiden löpte ut. Vidare tycker man inte att någon av de anställda som berördes av avtalet som SAS och Unionen ingick 2012 skapade någon ekonomisk skada. Det är först när man går i pension som man aktualiserar pensionsrättigheten och det är först då som en skada kan uppstå. När avtalet ingicks var det ingen av de kabinanställda, som nu klagar, som fyllt 60 år.

Unionen skriver så här om bakgrunden till avtalet med SAS:

”Genomförandet krävde enligt villkoren att ITP-nämnden i ett visst avseende godkände förändringen vilket den också gjorde. Allt skedde sålunda inom ramen för ITP-systemet. Ändringsberäkningen (omdisponeringen) får enligt Unionens uppfattning betraktas som en teknisk konsekvens på grund av gällande pensionsvillkor.”

”Höjningen av pensionsåldern hade avtalsparterna rätt att göra, vilket också är ostridigt i målen. Eftersom de tekniska konsekvenserna av höjningen inte är något som avtalsparterna råder över och inte heller har ingripit i, hade Unionen rätt att genomföra höjningen av pensionsåldern oberoende av samtycke från enskilda förmånstagare”.

Kort sagt, vi hade rätt att gå med på höjningen av pensionsåldern i avtalet. Om Alecta nu räknar om förmånen i enlighet med reglerna i planen för att göra en 65-årspension av en 60-årspension är det business as usual för Alecta och man kommer därför att kalla Alectas chefsaktuarie Fredrik Palm som vittne för att han ska berätta om hur planen fungerar.

Unionen påpekar också att överenskommelsen 2012 var svår att träffa men ansåg att den var bättre än att SAS vid den tidpunkten hade gått i konkurs och att man därför bidragit till att rädda bolaget och att ”överenskommelsen var den minst oförmånliga av alla de förslag som SAS förde fram”.

Svaromålet är undertecknat av Unionens chefsjurist Martin Wästfeldt och Malin Wulkan. Fortsättning lär följa…