28 mar 2008 14:10

Kollektivavtalsmonopolen fredade - men bara om de skapar nytta för medlemmarna

Nu har tre av de "drabbade" livbolagen, Skandia, SEB Trygg Liv och Länsförsäkringar hört av sig till Konkurrensverket och förklarat att Alecta beter sig på ett sätt som stör konkurrensen och att Konkurrensverket borde beakta att bolaget missbrukar sin dominerande ställning. Enligt Jan-Mikael Bexhed, tidigare chefjurist hos Skandia och numera senior legal advisor är det emellertid inte möjligt att fullt ut dra paralleller med 1999 då man lyckades få Konkurrensverket att underkänna den första modellen för utskiftningarna.

Jan-Mikael Bexhed var med i processerna vid utskiftningen under 1999 och ifrågasatte då den modell som SPP tog fram. Då ville SPP dela ut överskotten till företagen men då bara göra det möjligt att använda pengarna för att köpa försäkring i SPP, inte i andra bolag, vilket begränsade konkurrensen på den konkurrensutsatta marknaden. Det ledde till att Konkurrensverket underkände modellen och att Alecta var tvunget att ändra sin modell och göra det möjligt för företagen att köpa försäkring även av andra leverantörer på marknaden.

- Man måste komma ihåg att både den svenska konkurrenslagstiftningen och EG-rätten på området inte har tillkommit för att företagen ska kunna tjäna pengar på konsumenterna, utan regleringarna finns där för att säkerställa att konkurrensen på marknaden fungerar och bidrar till att konsumenterna får bättre produkter till lägre priser, säger Jan-Mikael Bexhed.

Han tillägger att idén med EU bygger på att man ska vidga och öppna marknaderna för att förbättra konkurrensen, med syftet att få ned priserna för konsumenterna. Men här har man accepterat att de karteller som kollektivavtal är kan undantas eftersom de jämnar ut styrkeförhållanden mellan arbetstagare och arbetsgivare och gynnar arbetstagarna.

- I det fallet har man bedömt att den enskilde individen är en svagare part och därmed kan kartellen jämna ut styrkeförhållandet mellan arbetstagare och arbetsgivare. I den situationen har man inom EU och i EG-domstolen ansett det legitimt att kollektivavtalsrätten tar över och alltså begränsar konkurrensen.

Men det är fortfarande en balansgång och man kan inte bara hävda att kollektivavtalsparter får åsidosätta de grundläggande principerna inom europarätten .

- De inskränkningar som kollektivavtalen leder till måste vara motiverade och stå i proportion till nyttan. Det var ju därför som Datainspektionen underkände Byggnads krav på att få samla in lönestatistik även för byggnadsarbetare som inte är medlemmar i det egna facket. Den uppgiften ville ju Byggnads främst ha av konkurrensskäl och för att säkerställa att ingen förhandlade till sig bättre villkor än de som man själv uppnått. Ett annat fall där man passerat gränsen är Laval-målet, som avgjordes av EG-domstolen.

Jan-Mikael Bexhed menar att kollektivavtalen bara är fredade så länge som de också leder till att individernas intressen tillvaratas och ger dem en bättre situation än annars. Han tycker att de svenska livbolagen varit lite passiva när det gällt att försöka driva mål där man anser att individernas situation inte blir bättre genom de kollektivavtal som slutits.

- Om man kan visa att den monopolprodukt som erbjuds medlemmarna inte är bra eller att den inte innebär att de till exempel får mer pension för pengarna utan måhända tillkommit av andra skäl, så tror jag att man kan vinna ett sådant mål i domstolen, säger han och nämner att det kritiserade ickevalsalternativet för de kommunala pensionerna i KPA Pension är ett sådant exempel som kanske skulle kunna prövas.

Så kollektivavtalen är konkurrensbegränsande till sin natur och finns där för att man ska värna om medlemmar och ge dem en bättre situation än annars. Men man måste också kunna visa att de också får mer för pengarna.

Pensionsnyheterna Analys nr 4/08