28 mar 2008 14:10

Kvinnor i offentlig sektor förlorare på premiebestämda pensioner

Arbetsgivare både i kommuner och landsting och i staten har länge önskat att helt få övergå till premiebestämda pensioner, men facken har envist hållit emot. Enligt en doktorsavhandling som nyligen lades fram vid Göteborgs universitet visar forskaren Evert Carlsson att offentliganställda alltid blir förlorare om de lämnar sina förmånsbestämda pensionsplaner. För privatanställda med högskoleutbildning blir det däremot bingo för de allra flesta.

Så sent som för ett par veckor sedan gjorde Sveriges Kommuner & Landsting klart att man vill förhandla fram en helt premiebestämd plan till 2010 som då ska ersätta delar av den nuvarande KAP-KL. De slutsatser som Evert Carlsson drar i sin avhandling, gör dock att man från fackligt håll säkert kommer att göra sitt bästa för att hålla emot.

Anledningen till att offentliganställda löper risk att förlora på en övergång från förmånsbestämt till premiebestämt är att de har en mer sammanpressad lönestruktur och att främst kvinnorna gör senare lönekarriärer. I slutlönebestämda planer får de kompensation för den förseningen, vilket de inte får i premiebestämda planer.

I avhandlingen har Evert Carlsson räknat fram att för att ett byte till premiebestämt ska vara neutralt för en genomsnittlig kvinna i offentlig sektor så skulle hon vid 28 års ålder behöva en extra insättning på omkring 80000 kr på sitt pensionskonto som ett "startkapital" i början av sin karriär, annars kommer hon att förlora på att byta till en premiebestämd pension.

Både män och kvinnor i privat sektor, med tidig och snabb lönekarriär, ska däremot vara tacksamma för att ITP-planen nu blivit premiebestämd hela vägen. För att en genomsnittlig man skulle tjäna på att vara kvar i den gamla förmånsbestämda planen i ett helt yrkesliv, skulle det krävas att deras ITPK-kapital ökades med drygt 100000 kr från början.

Det är här viktigt att påpeka att det är hela karriären som avses och de slutsatser som presenteras i avhandlingen inte ger underlag för beslut om en person med förmånsbestämd ITP idag ska byta till ITP 1 eller inte.

Evert Carlsson har utgått ifrån den nya ITP-planen och överfört den modell för intjänade på verkliga individer som finns i forskningsdatabasen LINDA, som bygger på inkomst- och förmögenhetsuppgifter på hundratusentals individer. Han har sedan simulerat ett byte av pensionsplan för att se vilka effekter man då skulle få. Och slutsatsen är ganska enkel.

- Löntagare i privat sektor gör snabba lönekarriärer och där tjänar alla på att byta ut förmånsbestämda pensioner mot premiebestämda. I den statliga sektorn är alla förlorare på ett byte till en DC-lösning, säger Evert Carlsson och fortsätter:

-- De privatanställda får oftare tidiga löneförhöjningar eller bonusar som då blir pensionsgrundande på en gång och ger en bra tillväxt med ränta-på-ränta under åren fram till pensionen. Den effekten ser vi både för män och för kvinnor i privat sektor, säger han.

Inte trygg

Han påpekar att man ofta gör det enkelt för sig när man säger att den förmånsbestämda pensionen är säker och trygg i avkastnings- och riskhänseende. Det är den nämligen inte. Åtminstone inte i den privata sektorn där risken att bli av med jobbet är mycket större än i stat eller kommuner.

- Tänk dig en 59-åring i privat sektor som blir av med jobbet, en oproportionerligt stor del av avsättningarna är ännu ej gjorda. Det fattas ett fåtal år till fullt intjänande men en stor del av inbetalningarna. Det gör att man inte kan betrakta den förmånsbestämda pensionen som en riskfri realränteobligation, vilket många gör. Det är först när man gått i pension i det förmånsbestämda systemet som man är "hemma" och har en riskfri pensionsinkomst, säger han och tillägger att åtminstone de högskoleutbildade tjänstemännen dragit en vinstlott nu när de får byta förmånsbestämt mot premiebestämt.

Osäkert för privatanställda

- Eftersom risken i den förmånsbestämda ITP:n beror på osäkerheten i slutlön och denna osäkerhet är betydligt högre för tjänstemän inom privat relativt offentlig sektor, är det en större fördel för de privatanställda att få sina kontributioner tidigt.

Hans slutsatser behöver nu inte innebära att man måste dra slutsatsen att det alltid är bättre med förmånsbestämda pensioner än premiebestämda, men att lönespridning och karriärmöjligheter avgör vilken sorts plan som kan sägas vara lämpligast för olika sektorer.

- Premiebestämda planer ger ju en större flexibilitet och hindrar inte rörligheten på arbetsmarknaden. De ger också en betydligt större möjlighet till anpassning av allokeringen av pensionskapitalet med hänsyn till risk och gör att en pensionsportfölj kan anpassas efter alla olikheter mellan individer för att ge så hög pension som möjligt för de pengar som sätts av till pensionen, säger Evert Carlsson.

Dålig pension

Han tillägger att de premiebestämda planerna dessutom helt tar bort risken för att få dålig pension för den som sänker sin lön genom att minska sin arbetstid i slutet av yrkeslivet, ett problem som finns i den förmånsbestämda ITP:n, där pensionsnivån är beroende av slutlön. Att få göra sig av med en osäker tillgång, som den förmånsbestämda pensionen kan vara för de här individerna, är då bättre än allting annat.

Ett annat problem med premiebestämda pensioner, som man bör ta hänsyn till är att kvinnor lever längre och alltså behöver mer pengar på sitt konto för att få samma pensionsnivå som männen. Det är inget problem för individerna i en förmånsbestämd plan som till exempel gammal ITP, eftersom den nivå som planen ger är livsvarig. Men det problemet får man med premiebestämda pensioner och det borde man kompensera kvinnor för, tycker Evert Carlsson.

- De borde få högre kontributioner för att kompensera för att deras pensionskapital i genomsnitt ska räcka några år längre, säger Evert Carlsson.

Det ska bli intressant att se hur hans forskningsresultat tas emot vid förhandlingsborden när fack och arbetsgivare ska förhandla om att göra offentliganställdas pensioner premiebestämda. Först ut blir kommuner och landsting där man alltså vill byta system till 2010. Undrar hur de reagerar på ett krav som bygger på att alla kvinnor ska få 80000 kr extra i startkapital för att gå skadeslösa ur ett planbyte?


FOTNOT:
Om du vill ha ett exemplar av Evert Carlssons avhandling, skicka ett mejl till info@pensionsnyheterna.se, så skickar vi den till dig.

Pensionsnyheterna Analys nr 4/08