30 jan 2008 14:10

Debatt: Tiotaggare förhandlar med en pistol mot huvudet

Försäkringsförmedlaren Thomas Gyllenmo på Capitalis Tailor har reagerat på Svenskt Näringslivs beslut att gå ut och berätta för marknaden om att man inte tänker kompensera sina tiotaggare för Alectarabatterna. Han menar att företagens anställda ställs i en orimlig valsituation, att under ett år acceptera en premiesänkning med 40 procent eller att för all framtid gå över till ITP 1. Så borde inte nyckelmedarbetare behandlas, anser Thomas Gyllenmo, som för övrigt anser att det går utmärkt för företag att handla upp egna pensionslösningar till de priser som Collectum uppnått i upphandlingen.

Vi har under senare tid sett och hört många märkliga beslut avseende ITP-avtalet. Från ett rådgivarperspektiv är många beslut svårförklarliga, om anställda och företag kan ses som slutkunder och indirekta uppdragsgivare i ITP-systemet.

Många beslut, både enskilt och framförallt sammantaget, ger intryck av att det finns en annan agenda som styrt. Jag skall dock inte spekulera i detta, då det är osannolikt att någonting skulle komma att bekräftas.
Däremot så är det av vikt att kommentera Svenskt Näringslivs senaste pressrelease och utspel, då denna information av många förutsätts vara genomtänkt och välgrundad.

Svenskt Näringsliv sände den 21/12 2007 ut en pressrelease med rubriken "Vägledande pensionsbeslut från Svenskt Näringsliv". Detta skulle då inte ses som en rekommendation utan som information, då Svenskt Näringslivs egna interna hantering skulle kunna vara av särskilt intresse. Skillnaden mellan dessa två begrepp, "vägledande" och "rekommendation", måste rimligtvis ses som ren semantik och effekten - oaktat benämning - blir densamma.

Oavsett denna semantiska fråga så måste naturligtvis Svenskt Näringsliv vara medveten om hur en sådan "information" kan komma att påverka marknaden - allt annat är orimligt att tro.

Utifrån detta utspel så finns det ett antal frågeställningar som blir intressanta. Huvudfrågan är naturligtvis hur pass bra eller dåligt detta är för Svenskt Näringslivs berörda anställda samt de företags anställda som drabbas av detta "vägledande pensionsbeslut".

Svenskt Näringslivs beslut är alltså att låta rabatten på 40 procent slå igenom fullt ut men samtidigt erbjuda ITP1 som ett alternativ. Vad innebär då detta konkret för en anställd?

Pistol mot huvudet

Utifrån mitt perspektiv så innebär detta i praktiken att man förhandlar med en pistol mot huvudet. Om vi inledningsvis koncentrerar oss på den inbetalda premien så skall en anställd ställas inför valet att under detta år få en 40 procent lägre premie mot att erhålla en premie i ITP 1-systemet som ett alternativ. Detta val blir permanent och kan inte ändras.

Vi har tidigare gjort en analys av 500 10-taggare för att se premieskillnaden mellan ITP1 och ITP2. Om denna grupp var representativ så går det att utskilja att ITP 1 ger en något högre premie inledningsvis, brytpunkten är vid 36-37 år och därefter ger ITP 1 en lägre premie där skillnaden ökar markant med stigande ålder och löneutveckling.

Det man som anställd då ställs inför är att behålla ITP 2 med 40 procent lägre premie i år och en oviss framtid om eventuella kommande ytterligare rabatteringar eller välja ITP 1-planen där den anställde på sikt kommer att få 20-50 procent lägre premieinbetalningar. Det känns inte riktigt som ett positivt pensionsval för det som många företag kategoriserar som nyckelmedarbetare.

Finns det då någonting annat som kan kompensera att premieinbetalningarna blir avsevärt lägre i ITP 1-systemet? Svenskt Näringsliv har ju ett otal gånger framhållit de låga kostnaderna som ett motiv för att välja ITP 1. I en jämförelse så måste man naturligtvis fråga sig vad man skall jämföra mot och om kostnaden är den enda parametern av vikt?

Jämför vi kostnaden i ITP 1 med en vanlig (provisionsbelastad) alternativ tjänstepension så väger naturligtvis kostnadsaspekten tungt. Det är dock långtifrån säkert att detta uppväger den väsentligt lägre premie som inbetalas i ITP 1 över tiden.

Är då detta den enda möjligheten som står till buds om man avser att låta rabatteringen slå igenom och är övergång till ITP 1 det bästa alternativet av olika möjligheter?

Nej, naturligtvis inte.

Om man vet med sig att man ses som en "vägledande" aktör inom ITP-systemet och även anser sig ha kunskap om marknaden, så får man förutsätta att Svenskt Näringsliv utvärderat alla alternativ för att skapa bästa möjliga valsituation för de anställda inom den egna organisationen.

För den som har marknadskännedom är det uppenbart att en jämförelse även borde göras med att göra en egen upphandling av företagets alternativa pensionslösningar. Hur skulle en sådan lösning stå sig gentemot Svenskt Näringslivs "vägledande pensionsbeslut"?

Kostnader i pensionsavtal

Givet att det finns en viss volym så är det fullt möjligt att uppnå likartade kostnadsstrukturer i en egen upphandling, som ITP 1-avtalet. En väsentlig och mycket viktig aspekt är också att en egen upphandling kan inkludera befintligt kapital i tidigare lösningar. Detta skiljer sig kraftigt åt mot ITP 1 och är av avgörande betydelse för de anställda som är lite äldre, har haft bra avkastning eller höga premieavsättningar. För dessa anställda kan en sådan förhandling vara av betydligt större vikt än att få lägre kostnader på kommande inbetalningar.

Om man däremot övergår till ITP 1 så har man sannolikt förverkat denna möjlighet för all framtid.

Placeringsrestriktioner

I ITP 1-avtalet så måste minst 50 procent av premien avsättas i traditionell förvaltning, resterande 50 procent är möjliga att använda till fondplaceringar. Genom att en så betydande del av premierna måste avsättas till en närmast obligationsliknande placering, så blir det svårt att över tiden optimera portföljen. För de som är yngre, dvs den kategori som gynnas premiemässigt i ITP 1-avtalet , så blir den generella risknivån över tiden för låg i portföljen.

Även om kostnadsnivån är låg i ITP 1-avtalet så kan placeringsrestriktionerna begränsa den positiva effekt som låga kostnader har.

För de som har valt en extern fondbytestjänst eller extern fond-i-fondförvaltning så försvinner eller begränsas detta alternativ kraftigt. För många inaktiva sparare kan detta ytterligare komma att påverka avkastningen negativt över tiden.

Möjliga premiealternativ

Det finns självfallet möjligheter att själv, som arbetsgivare, konstruera en egen premieplan istället för att välja en statisk ITP 1. Man kan då utgå ifrån antingen ITP 2 eller ITP 1 men göra detta smakfullare och mindre dramatiskt än de alternativ som Svenskt Näringsliv valt. Det finns då även möjligheter att enkelt inkludera rådgivning i erbjudandet.

Om man då kan uppnå samma låga kostnader men dessutom inkludera tidigare inbetalningar, få ett utökat placeringsuniversum utan placeringsrestriktioner, tillgång till externa allokeringstjänster och samtidigt konstruera en egen premieplan som utgår ifrån företagets önskemål - vilket rimligt och professionellt motiv kan det då finnas kvar att "vägleda" företag att välja ITP 1?

Att gå ut med "vägledande pensionsbeslut" till marknaden innebär ett stort ansvarstagande.

Det är möjligt att Svenskt Näringsliv inte har tillräcklig marknadskunskap eller inte har tillgång till tillräckligt bra rådgivning, men den information man går ut med är sannerligen inte bra för de anställda och därmed i slutänden inte för företagen själva.

Ibland kan det vara svårt att se skogen för alla träden, men man får hoppas att inte andra politiska hänsyn har varit vägledande i denna information. Det är uppenbart att det kan vara känsligt att föreslå en annan lösning än den man framförhandlat själv och höjt till skyarna, likväl som det kan vara frestande att få in alternativa pensionslösningar i ITP 1 där det egna bolaget tar hand om ca 75 procent av inflödet - till skillnad från idag då inga alternativa pensioner går till Alecta.

Pest eller kolera

Efter att ha arbetat i 20 år på marknaden så har jag en tydlig uppfattning om att i vart fall merparten av företagen som jag träffat har som mål att göra någonting bra för sina anställda. Många ser dessutom 10-taggare som en väldigt viktig grupp i företaget - nyckelmedarbetare - som man värnar om och vill ge konkurrenskraftiga förmåner. Att då ställas inför en valsituation som innebär pest eller kolera, och där arbetsgivaren endast hänvisar till avtalsförhållanden (skyll dig själv), kan man ju fundera över om det är en bra personalpolitik som gynnar företaget på sikt.

Lite märkligt är det även, som mycket annat kring ITP just nu, att PTK motsätter sig rådgivning som innebär att deras egna medlemmar får 40 procent mer i premier. Men jag har kanske inte förstått vem man företräder och vad syftet med detta är?

Avslutningsvis, för att mota olle i grind, så kan jag informera om att jag inte på flera år har arbetat med provisioner utan endast på arvode. Jag har därför inget egenintresse i att rekommendera vare sig det ena eller det andra, utan utgår helt enkelt från vad marknaden har att erbjuda och vad som är optimalt för kunder, både företaget och de anställda. Till skillnad från Svenskt Näringsliv eller andra parter behöver jag heller inte ta politiska hänsyn i min information eller rådgivning.

Thomas Gyllenmo vd Capitalis Tailor

Pensionsnyheterna Analys nr 2/08