18 dec 2007 14:10

Pensionsnyheterna kommenterar: Därför är så många så upprörda över Alectas rabatter

Debatten om rabatter nådde primalskriksnivå

Alectas beslut att lämna premierabatter på 40 procent har utlöst en våg av protester. Mäklare och rådgivare, åtminstone de som arbetat med tiotaggeri, skriker i högan sky.

Försäkringsbolagen protesterar också och menar att Alecta nu avser att "köpa kunder" och "aggressivt konkurrera på den konkurrensutsatta marknaden med pengar som man byggt upp i monopolställning", som Moderna Försäkringars vd Mikael Claesson uttrycker saken i ett brev till mäklarna.

När Alecta rabatterade sina premier med 20 procent under 2002 var upprördheten inte alls särskilt stor. Hade den bara varit dubbelt så stor nu, när man dubblar rabatten, hade den varit lätt att förstå. Men upprördheten är tio eller till och med hundra gånger större nu vilket pekar på att det handlar om något helt annat.

På bara några dagar har motståndarna mot Alectas rabatter mobiliserat sig och information och desinformation sprids nu hej vilt. Företag har gått samman för att utröna möjligheterna att stämma Alecta, uppvakta Svenskt Näringsliv och regeringen för att få till stånd en ändring. Men även om Alecta skulle backa nu och fatta det osannolika beslutet att slopa rabatterna så skulle kritiken knappast tystna. Rabatterna var bara det som fick bägaren att rinna över eller att få anden att ta sig ur flaskan. Nu handlar det om makten över pensionspengarna.

Många av företagen vill kunna se just sina överskott i bolagets överskott och vill inte att överskotten ska fördelas efter nycklar som överstyrelse, styrelse, ledning och parter fattar beslut om.

De vill ha egna överskottsfonder som de kan använda efter egna behov, något som PRI-företag redan idag kan sägas ha.

Inga oägda pengar

Men Alecta har aldrig klarat av att beräkna de olika företagens överskott med någon bra precision, annat än för flygbolaget SAS. Det är ju det som gör att företag som redovisar enligt IAS 19/IFRS tvingas redovisa den förmånsbestämda ITP-planen som premiebestämd.

Skulle Alecta lyckas med att värdera varje företags andel av överskotten, till exempel med hjälp av det nya försäkringssystemet som man sjösätter i april, så skulle det kunna betyda att alla företag i en koncern skulle kunna redovisa tillgångarna enligt IAS, vilket kommer att skapa en helt ny situation, inte minst för de börsnoterade företagen som löpande analyseras.

Om alla överskott allokeras blir det heller inga öar av "oägda" pengar kvar, i vart fall krymper de sannolikt kraftigt. Det kan vara ett politiskt skäl till att avtalsparterna inte gärna inför individuella andelar utan värnar det kollektiva systemet.

ITP-planen innehåller för övrigt ett antal utjämnande system som kräver att det finns smörjmedel i form av "fria" överskott, som kan användas, till exempel för premiemaximering eller slutbetalning vid 62 års ålder.

Maktbolaget Collectum

När det nya ITP-avtalet tecknades i april 2006 innebar det betydligt mer än att man införde en premiebestämd plan där de anställda skulle få välja mellan olika försäkringsgivare. Den stora skillnaden var att man skapade möjligheten för parternas eget maktbolag Collectum att handla upp försäkringsgivare och förkasta dem som inte föll parterna på läppen av ekonomiska eller andra skäl.

I och med det hade man skapat ett upphandlingsmonopol där försäkringsgivarna tävlade om att vara parterna till lags för att bli utvalda. När den första valomgången nu är avslutad visar det sig att omkring 80 procent av kunderna valt eller ickevalt att bli kunder i endera Alecta eller AMF Pension.

Det är i sig ett hot mot det framtida premieflödet för de privata aktörerna, men det rör inte i någon större utsträckning de stockar av framför allt gamla tiotaggarplaner, som varit konkurrensutsatta sedan slutet på 80-talet.

Primalskrik

Det är effekten av tre beslut, förutom Alectarabatterna, som skruvat upp samtalstonen till primalskriksnivå.

1. Möjligheten att använda ITPK-försäkringen för alternativ ITP i den gamla planen.

Ett villkor för att få vara med i upphandlingen av ITP 1, var att försäkringsbolagen öppnade för flytträtt på gammal ITPK. Då sa man ingenting om att det i framtiden skulle gå att använda ITPK-försäkringen för att hantera tiotaggarlösningar. Det var något som PTK fick arbetsgivarna att gå med på senare. Nu kan tiotaggare flytta in i de upphandlade ITPK-försäkringarna, till priser som ligger väsentligt under de som försäkringsbolagen hittills tagit ut.

Dessutom slipper man kravet på att hälften av premierna måste läggas i traditionell försäkring. Det kan slå mycket hårt mot det framtida intäkterna för bolagen, men är nog inte det som skrämmer rådgivarmarknaden mest.

De som jobbar där är mest oroade över att det inte går att stoppa in kostnaden för rådgivningen i premien. Den ska endera betalas av individen själv eller av arbetsgivaren. Rådgivningskostnaden ryms inte i premien och blir därmed inte avdragsgill som pensionskostnad för arbetsgivaren.

En anställd får betala förmånsskatt om arbetsgivaren bjuder på rådgivningskostnaden. Alternativet är att betala rådgivningen med egna, skattade, pengar. Här antar man, säkert med rätta, att intresset för att köpa rådgivning med egna pengar direkt ur plånboken kommer att vara mindre än det varit hittills. Detta trots att behovet sannolikt blir större med alla systembyten som skett och där det finns många olika sätt att hantera sin gamla och nya ITP.

2. Risken att nyanslutna företag får del av de rabatter som Alecta nu lämnar.

Det här innebär, enligt kritikerna, att företag som inte varit med och skapat överskotten ändå får ta del av dem. Alecta menar att rabatterna i allt väsentligt handlar om att framtida premier justeras ned varför de snarare ska ses som att man minskar marginalerna i den framtida premiesättningen.

Här handlar det inte så mycket om kontributionsprincipen eller om brist på solidaritet mellan försäkringstagarna. Rabatten skapar incitament för företag som saknar kollektivavtal att skriva på, ett säljargument för avtal. Det gör att den marknad som hittills legat utanför parternas sfär helt plötsligt kan förändras. Collectum/Alecta kan med de nya priser de etablerar på marknaden framstå som ett bra och billigt alternativ och där kostnaden för medlemskapet i Svenskt Näringsliv kan hämtas igen på enklare administration och billigare försäkringar.

Parterna har ju dessutom i oktober fattat beslut om att Collectum inte ska ansluta företag som inte har kollektivavtal, något som man från början gick med på.

Här har Alecta lyssnat på kritikerna och kommer i den här vändan att undanta PRI-företag och nyanslutna.

3. Skapandet av en särskild premiebefrielseförsäkring för tiotaggare.

Alecta har fått uppdraget att ta fram en premiebefrielseförsäkring som tiotaggare ska kunna använda sig av. Det innebär att ytterligare en intäktskälla för försäkringsbolagen försvinner och ger ytterligare argument för den som vill få ner totalkostnaden för en tiotaggarlösning.

Snaran dras åt

De här tre besluten, som kommit i ganska rask följd under hösten, gör att snaran dras åt för både rådgivarmarknaden och de bolag som levererat försäkringslösningar till den öppna delen av den gamla ITP-marknaden. Om de produkter som Alecta nu levererar motsvarar reklamen, och om avgiftsnivåerna kan hållas nere, så är det inte otroligt att många företag kommer att rekommendera sina tiotaggare att välja den lösningen eller någon annan av dem som upphandlats av Collectum.

Det är därför inte att undra på att upprördheten är stor. Det är många som nu känner att avtalsparterna tar maten ur munnen på dem. Dras utvecklingslinjen ut så innebär det att vi snart är tillbaka i monopolepoken som tog slut 1989, när tiotaggeriet infördes. 1989 var för övrigt samma år som Berlinmuren öppnades?
Den här gången vinner Alecta utan att man tvingar anställda att välja bolaget. Man erbjuder en billig produkt som erbjuder bra möjligheter till en bra pension och kunderna väljer eller "ickeväljer" den och Alecta tar storslam.

De kunder Alecta fått till ITP 1 har vunnits i öppen konkurrens med de andra försäkringsgivarna, även om det knappast finns något annat bolag som skulle kunna agera som Alecta. Det visar bara att det är lätt att bli en vinnare på en konkurrensutsatt marknad om an är född med guldsked i mun och dessutom inte har några avkastningskrav ifrån sina föräldrar.

Frågan är bara hur en förälder som Svenskt Näringsliv ser på sakernas tillstånd, innerst inne.

Pensionsnyheterna Analys nr 1/08