De svenska livbolagen har helt olika antaganden om hur länge deras kunder kommer att leva efter 65-årsdagen. AMF Pension räknar till exempel med att deras kunder kommer att leva i drygt 25 år efter det att de fyllt 65 år medan Skandia räknar med att en 65-åring bara har 21 år kvar att leva. Det kan jämföras med Försäkringskassans helt könsneutrala antaganden om 15,99 år, vilket är det så kallade delningstalet. De olika antagandena får mycket stora konsekvenser för den utfallande pensionen, något som Stig Aggevall på Försäkringsmatematik uppmärksammat.
Om två män har en miljon kr vardera att placera i livräntor på sina 65-årsdagar och den ena väljer Skandia Liv, som antar att 65-åringen har 20 år kvar att leva så blir livräntan bli 50000 per år i 20 år, utan hänsyn tagen till återbäring.
Motsvarande livränta i AMF Pension blir 40000 per år, eftersom bolaget antar 25 års levnad efter 65 år.
Om nu mannen som placerat sin miljon i Skandia lever i 25 år har Skandia betalt ut 1250000 när AMF bara har betalt 1000000.
- Exemplet visar att det inte bara är avkastning och kostnader som är viktiga att värdera när man väljer livbolag. Man måste även ta hänsyn till vilka antaganden bolagen gör när det gäller livslängden, säger Stig Aggevall.
Hans beräkning visar att om AMF Pension ger 6 procents årlig avkastning på pengarna under 30 år så räcker det att Skandia Liv under motsvarande period "bara" når 4,76 procents årlig avkastning. Det kapital som man då har räcker till samma utbetalning i båda bolagen, oräknat avkastning under utbetalningstiden.
Exemplet visar att det viktigaste inte är avkastning och kostnader utan vad som i slutändan betalas ut. Det visar också att flytträtt till rimliga villkor kan vara bra att utnyttja för den som står i begrepp att gå i pension. Tumregeln blir att ju längre bolagen räknar med att kunderna ska överleva, desto lägre blir den årliga utbetalningen.
Pensionsnyheterna Analys nr 1/08