21 nov 2007 14:10

"AP-fonderna borde inte ägna sig åt aktiv förvaltning"

Professor Harry Flam, professor vid Institutet för Internationell Ekonomi vid Stockholms Universitet anser att AP-fonderna borde slås ihop till en enda och helst ägna sig åt ren passiv förvaltning. Bidraget från den aktiva förvaltningen står inte i proportion till kostnaderna, förklarar han.

Finansutskottet riktar i sitt betänkande (2007/2008:FiU6), hård kritik mot Fjärde AP-fonden som inte levererat resultat i linje med de mål man satt upp. Fonden får också kritik för bristande uppföljning av de operativa målen och Finansutskottet vill gärna se att regeringen ser till att förnya styrelsen och vill ha besked om att så kommer att ske.

En stor del av den kritik som utskottet riktar mot fonden är hämtat ifrån regeringens årliga rapport om AP-fonderna, även om utskottet skärper tonen på vissa ställen.

Vad som dock verkar helt klart, utifrån utvärderingen, är att fondernas aktiva förvaltning inte motsvarat förväntningarna. Man får alltså inte ut en överavkastning som står i relation till kostnaderna för den aktiva förvaltningen, enligt regeringens rapport, som författats efter en utvärdering gjord av Wassum.

- Fjärde AP-fonden har haft en dålig aktiv förvaltning och dessutom har jag från finansdepartementet inhämtat att de misslyckats när det gäller timingen vid flera tillfällen, vilket kan förklara det dåliga resultatet. Jag har funderat över varför regeringen inte har gjort något åt Fjärde AP-fonden tidigare, även om det är bra om man gör något nu. En annan ägare hade vidtagit åtgärder för länge sedan, säger professor Harry Flam, professor vid Institutet för Internationell Ekonomi vid Stockholms Universitet.

Kritisk artikel

Han har undersökt AP-fondernas placeringar och bland annat skrivit en kritisk artikel om AP-fondernas förvaltning i Ekonomisk Debatt.

I artikeln skriver han bland annat att AP-fonderna skulle kunna sänka sina kostnader för förvaltningen med omkring 1 miljard kr om året, genom att helt enkelt strunta i att ägna sig åt aktiv förvaltning och istället övergå till endast passiva mandat. Han anser att det inte långsiktigt är lönsamt att försöka skapa överavkastning genom att ta positioner genom över- eller undervikt i olika tillgångar utan att det på sikt är säkrare och mer lönsamt att endast ha passiva mandat, alltså rena indexplaceringar.

- Det finns alltid positiva exempel på någon eller några förvaltare som varit framgångsrika och uppvisat positiva resultat av aktiv förvaltning under längre perioder, men de är få. I allmänhet har de som lyckats slå index tagit högre risk och därmed fått högre avkastning, säger han.

Mot detta kan invändas att fonderna har kostnader även för passiv förvaltning och att man inte bara kan ta bort alla kostnader man har för den aktiva förvaltningen. Enligt den rapport som Wassum gjort på uppdrag av regeringen så bör man tillräkna sammansättningen av den passiva portföljen, alltså själva grundjobbet, ett värde eftersom allokeringen som följer av strategin, ju utarbetats av fondernas styrelser efter föredragningar ifrån fondernas tjänstemän.

Extremt väldiversifierade

Harry Flam säger att AP-fonderna är tvungna att vara extremt väldiversifierade mellan olika tillgångsslag och på många marknader. Det gör att de alltid kommer att ha svårt att överträffa index, helt enkelt för att de har så bra riskspridning.

- Det ligger i sakens natur att man vill diversifiera bort så mycket risk man kan, men när man gör det så blir det naturligtvis mycket svårare att få högre avkastning än genomsnittet. Och om man är så väldiversifierad som AP-fonderna blir det på lång sikt väldigt svårt att slå index, säger han.

Hans beräkningar visar att AP-fonderna 1-4 och AP 6 under de fem första åren gått plus minus noll, innan man tagit hänsyn till kostnaderna för den aktiva förvaltningen.

För kort period

Det här menar Harry Flam är ett mönster som man kan se runt om i världen, även om han säger att de fem år som han undersökt AP-fonderna kan vara en alltför kort undersökningsperiod.

- Man kanske skulle vänta tills det har gått tio år, men nästan all forskning pekar på att professionella kapitalförvaltare på lång sikt nästan alltid hamnar på index. Sen finns det förvaltare som är framgångsrika i en period men som efter en tid inte längre är det, säger han.

- Anledningen till att det gått bra för dem är då ofta att de under en bra period gjort något som är annorlunda i förhållande till majoriteten av de övriga, men när omständigheterna ändras är de inte bättre än de andra och ofta gör de då istället fel.

Han berättar vidare att de som går bättre än sina jämförelseindex ofta har haft tur men att den turen sällan blir bestående. Det som är helt klart är dock att losers alltid förblir losers, något som kanske kan vara värt att lägga på minnet även för den som inte städat i sin privata fondportfölj.

- Forskningen visar att de som gått allra sämst tenderar att gå allra sämst för jämnan. Det beror inte på att de är sämre på att finna rätt aktier att köpa, men att de har för hög omsättning, så att deras kostnader blir för höga, vilket naturligtvis drar ned resultatet.

Placera i index

Han räknar med att Pensionssystemet på sikt skulle tjäna stora pengar på att fonderna övergav sin aktiva förvaltning som alltså hittills kostat mer än vad den givit i överavkastning. Och han ser inte heller att det finns någon anledning att ha kvar de fem AP-fonderna, AP1-4 och AP 6 utan de borde slås ihop till en fond, som då enbart skulle placera tillgångarna i rena index.

- Mycket talar för att det skulle vara det bästa även om det finns stora pensionsfonder runt om i världen som långsiktigt lyckats slå index nästan jämt. Möjligen ska man vänta och låta AP-fonderna arbeta med aktiv förvaltning under ytterligare fyra år, totalt tio år. Har det inte hänt något då tycker jag att man kan sluta att arbeta med aktiv förvaltning, säger Harry Flam.

Kontrollgruppen ska kontrollera AP-fondernas förvaltningskostnader

Frågan om AP-fondernas kostnader kommer att ta upp i den nya genomförandegruppen, tills vidare kallad kontrollgruppen. Det framgår av den inbjudan som socialförsäkringsminister Cristina Husmark-Pehrsson (m) skickat till gruppen. Den kommer att ha sitt första möte den 9 december. Vilka som då kommer att delta ifrån de fem partierna som backar upp pensionsöverenskommelsen är ännu inte klart. Partiernas nomineringar ska skickas till socialdepartementet senast under vecka 48.

Pensionsnyheterna Analys nr 4/07