21 nov 2007 14:10

Skatteverket kan sänka egenregilösningarna

Skatterättsnämnden prövar just nu om det är möjligt att trygga avgiftsbestämda pensioner i egen stiftelse med avdragsrätt efter ett par olika modeller. Tanken, som bland annat tänkts av SCA och Skanska, innebär att pensionerna ska kunna räknas upp med stiftelsens avkastning varje år och göra det möjligt att garantera att anställda under ett enskilt år inte drabbas av nedgångar i kapitalvärdet till följd av negativ avkastning på kapitalmarknaderna. I de modeller som diskuterats har man till exempel utformat en korridor där all avkastning i intervallet 0-12 procent ska tillfalla den anställde medan företaget skulle få behålla "överavkastning", alltså avkastning över 12 procent.

Välsignad av parterna

Lösningen har välsignats av parterna, men Skatteverket gör tummen ned för den typ av värdesäkring som sökanden, försäkringsbolaget FPG, använder sig av i sin ansökan.

Tanken är att företaget, precis som det står i ITP-planen, skulle sätta av en premie på 4,5 procent av lönen under taket och 30 procent på lönedelar därutöver och att man efter ett år skulle lägga till avkastningen som stiftelse givit till den anställdes intjänade förmån. Höjningen som görs efter ett år, när avkastningen är känd, ville sökandebolaget FPG betrakta som en värdesäkring, men då kopplad till förändringen i börsindex. Efter ett år skulle man alltså lägga till en avkastning till den pensionsreserv som man hade vid årets ingång.

Skatteverket anser att det går att lägga till avkastningen i efterhand men att storleken på det avdragsgilla beloppet då måste rymmas inom huvud- respektive kompletteringsreglerna vilket innebär att avdragsutrymmet för höjningen av reserven då inte skulle räcka till.

- Skatteverket ser inte höjningen som en värdesäkring av den avsättning som gjorts för den anställde, utan som en tilläggsavgift som då faller inom ramen för avdragsbegränsningarna, säger Michael Runnakko, Vice President Compensation & Benefits and Industrial Relations på SCA som med stort intresse följer FPG:s fråga i Skatterättsnämnden, eftersom förhandsbeskedet kan avgöra om det skattemässigt är möjligt att trygga ITP 1 i egen regi.

Trygga i försäkring

Michael Runnakko säger att om man istället hade valt att trygga pensionen i en försäkring så räknas inte den uppräkning som försäkringsbolagen gör via garanti och återbäring, som som en tilläggsavgift trots att den är avkastningsberoende. Detta eftersom den kan bestämmas försäkringstekniskt med antaganden. Frågan är då hur man ska kunna utforma en egenregilösning över huvud taget, undrar han och tillägger att Skatteverket i sin inlaga till Skatterättsnämnden anser att avdragsreglerna för tryggandet ska vara neutrala och alltså inte gynna en viss tryggandeform.

Skatteverkets hållning kan leda till att FPG förlorar i Skatterättsnämnden och det finns risk att man då drar SCA:s modell med sig i fallet.

Alla som försöker finna former för att trygga de avgiftsbestämda pensionerna i egen regi försöker anpassa premiebestämda och avkastningsberoende lösningar till en lagstiftning som i allt väsentligt bara är anpassad till förmånsbestämda pensioner. Det blir lite grann som att stoppa in en rund pinne i ett fyrkantigt hål, även om innovations- och skaparkraften hos de inblandade inte ska underskattas.

- Om det här inte håller skattemässigt, vilket jag kan ha förståelse för att det inte gör, så undrar jag hur man över huvud taget ska kunna trygga avgiftsbestämda pensioner i egen regi. Men om vi inte får avdragsrätt för indexering så spelar det ingen roll om det beror på Tryggandelagen eller Inkomstskattelagen. Då går det inte att göra med de lagar vi har, säger Michael Runnakko.

Avsättningar i serie

En möjlighet som återstår är att trygga varje års utfästelse med en given grundränta och indexering, i praktiken avsättningar i serie. Det skulle innebära en återgång till förmånsbestämda pensioner och det var nog inte vad parterna tänkte sig när man skrev in möjligheten till tryggande i egen regi i den nya ITP-planen.

- Att göra på det viset är möjligt, det skulle då bli en så kallad career average plan. Då skulle pensionen spegla genomsnittsinkomsten för arbetslivet men utan de problem som en slutlönebestämd plan får eftersom man där får fylla i med pengar retroaktivt, säger Michael Runnakko.

Pensionsnyheterna Analys nr 4/07