21 nov 2007 14:10

Franskt senatsutskott förespråkar svenska pensionskonton

Ett utskott från den franska senaten presenterade den 7 november en rapport om de allmänna franska pensionerna, ett kärt trätoämne i Frankrike. Rapporten som bland annat föregåtts av ett studiebesök i Sverige förordar en övergång till den svenska innovationen med virtuellt fonderade konton, på engelska kallade "notionally defined contributions" och den svenska modellen med balanseringen.

Utskottet förespråkar en total reform av pensionssystemet från år 2012. De åtgärder som hittills beslutats om för 2008 är inte tillräckliga, men att skärpa åtgärderna och reformera systemet totalt till dess, finns det inte tid till.

Rapporten föreslår bland annat att pensionsrätt ska intjänas efter en typ av pensionspoäng som inte rakt följer inkomsterna, som i Sverige, som inspirerats av de avtalspensioner som gäller för anställda i gas- och elindustrin.

- Det är naturligtvis mycket glädjande att vi på det här sättet får internationellt intresse och ett erkännande den modell som vi enades om i pensionsarbetsgruppen, säger Bo Könberg, tidigare folkpartistisk riksdagsman och en av huvudpersonerna bakom den svenska pensionsreformen till Pensionsnyheterna.

Svårt få acceptans

Som vanligt, när det gäller franska pensioner, är det dock ingen lätt reform att få acceptans för, något som utskottets ordförande senator Dominique Leclerc förefaller mycket medveten om. I förordet till rapporten skriver han följande:

"Utan att drömma om ett möjligt nationellt samförstånd i den här frågan, något som funnits i Sverige, Tyskland och Spanien, så är det minsta man kan förvänta sig en konstruktiv och rimlig debatt".
Och det behövs. Rapporten är fylld med skräcksiffror om den demografiska och ekonomiska utvecklingen på pensionsområdet i Frankrike.

Pensionskostnaderna förväntas ta en växande del av bruttonationalinkomsten i anspråk. I dag handlar det om 12,8 procent av BNI, en siffra som stiger till 14 procent år 2020 och 16 procent år 2050.

Den genomsnittliga medellivslängden förväntas stiga med sju år mellan 2010 och 2050 och då hamna på 88,4 år, räknat som genomsnitt för både män och kvinnor. Återstående livslängd vid 65 års ålder beräknas stiga från 20,6 år 2010 till 25,2 år 2050, vilket innebär en mycket stor ansträngning för det statliga pensionssystemet. Och det räcker inte med det. Franska demografer förutspår att franska kvinnor kommer att uppnå en medellivslängd på 95 år vid nästa millennieskifte, något som blir en verklig utmaning för Frankrike.

Alla kurvor pekar nedåt

Alla kurvor pekar nedåt, utom medellivslängden. Omkring 2025 förväntas pensionssystemets buffertfond vara helt tömd och underskotten fortsätter att öka. Redan i år är underskottet uppe i 4,5 miljarder Euro om året, och det växer snabbt.

Rapporten konstaterar att misstagen med pensionssystemet begicks redan efter andra världskrigets slut, när det infördes. Om man då hade skapat ett system med buffertfonder som samlat kapital under de första 25 åren då pensionssystemet betalade ut mindre än det betalade ut, ungefär som AP-fonderna i Sverige, hade läget nu varit ljusare. Men acceptansen för den typen av sunda pensionssystem var, enligt rapporten, sällsynt då, något som alltså gör situationen värre än vad den annars kulle kunnat vara.

Vill inte ha reformer

Nu befinner man alltså i situationen att man snabbt behöver få ett nytt pensionssystem på plats men att stora delar av befolkningen fortfarande inte vill veta av några reformer. Så sent som den här veckan strejkade de fransmännen för att slippa förändringar i pensionssystemet.

I rapporten konstaterar senator Dominique Leclerc att man måste skapa en "veritabel elchock" när det gäller medvetenheten om pensioner och att de åtgärder som föreslagits för 2008, med bland annat höjda pensionsåldrar och förhöjda intjänandekrav inte är tillräckliga utan att det krävs en strukturell reform av pensionerna från och med 2012. Och då gärna en reform som ger fransmännen svenska pensioner.

Pensionsnyheterna Analys nr 4/07