19 okt 2017 12:55

SHoF: Låt AP-fonderna direktinvestera i illikvida tillgångar

Swedish House of Finance på Handelshögskolan är den senaste instansen att lämna sitt yttrande på promemorian Ändrade regler för Första-Fjärde AP-fonderna och som flera andra ställer man sig positiv till att buffertfonderna får placera lite mer fritt.

Utökningar av fondernas investeringsmandat är välmotiverade och att sänka den minsta andelen räntebärande värdepapper i portföljerna bör ge dem bättre förutsättningar att generera bättre avkastning, enligt remissvaret. Att öka fondernas möjligheter till att investera i illikvida tillgångar till ett tak på 40 procent är också positivt men just här har SHoF lite synpunkter på utformningen av förslaget.

Enligt promemorian ska inte AP-fonderna få göra direktinvesteringar i illikvida tillgångsslag utan enbart investera i fonder eller riskkapitalbolag.

"Forskning pekar dock på att det finns effektivitetsvinster i att tillåta direktinvesteringar, till exempel i form av saminvesteringar med fondförvaltare eller riskkapitalbolag, bland annat eftersom detta gör det möjligt att sänka förvaltningsavgifterna. Förslaget innebär alltså att fonderna inte ges möjlighet att investera i illikvida tillgångar på bästa sätt. Direktinvesteringar är dock resurs- och kompetenskrävande och det är inte lämpligt att bygga upp fyra parallella organisationer för detta, vilket promemorian också noterar, särskilt inte som Sjätte AP-fonden redan idag har en organisation för investeringar i onoterade bolag. Om promemorians förslag genomförs finns det därför anledning att se över om och hur fonderna kan samarbeta sinsemellan och tillsammans med Sjätte AP-fonden för att investeringarna i illikvida tillgångar ska kunna göras på ett kostnadseffektivt sätt. En kostnadseffektiv modell för illikvida investeringar kan förutsätta ytterligare separation av mandaten mellan de olika fonderna", enligt remissvaret.

Däremot framhåller SHoF att en större andel illikvida tillgångar innebär större likviditetsrisker och att detta därmed ställer större krav på fondernas likviditetsplanering, något som kräver kompetens och resurser. För att kostnadseffektivt utveckla kompetensen bör fonderna därför samarbeta sinsemellan och med Sjätte AP-fonden.

Ett annat problem man pekar på också är att marknadsvärderingen av illikvida tillgångar blir svårare. Därför blir det viktigt att tänka igenom hur fondernas prestation ska mätas exakt och exakt hur utvärderingen av dem ska gå till om förslaget går igenom.

"Illikvida tillgångar ökar realistiskt sett styrelsens ansvar för att överse investeringarna i fonden", enligt remissvaret.

När det gäller hållbarhetsaspekten så är SHoF kritiskt till att införa lagkrav på "föredömlig förvaltning genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande i den form som presenteras i promemorian".

"Vårt huvudsakliga skäl är att förslaget att "särskild vikt ska fästas vid hur en hållbar utveckling kan främjas, utan att det görs avkall på det övergripande målet om hög avkastning" introducerar en potentiell målkonflikt i fondernas uppdrag utan att ge några riktlinjer för hur denna målkonflikt ska hanteras i de fall hög avkastning och hållbar utveckling står i konflikt. Formuleringen av förslaget är dock otydlig: om förslaget innebär att hög avkastning alltid går före hållbarhet när de två målen står emot varandra, vilket är en möjlig men inte självklar tolkning, så bör detta förtydligas", skriver Swedish House of Finance.

Dessutom påpekar man att fonderna redan idag arbetar med hållbarhetsfrågor, bland annat genom det gemensamma Etikrådet.