10 nov 2017 12:28

Daniel Eriksson: Skandias argumentation om kapitalkraven är missvisande och populistisk

I går refererade vi ett brev som Skandias vd Frans Lindelöw och Håkan Ljung, chef för riskstyrningen, skickat till finansdepartementet för att lobba för att de nya tjänstpensionsbolagen inte ska regleras med mildare kapitalkrav än vad som gäller i Solvens 2.

Daniel Eriksson, tidigare produktchef på Folksam och i dag konsult, ifrågasätter Skandias motiv i skrivelsen och menar att det inte alls handlar om kundskyddet, alltså att det finns risk att bolag med för låga kapitalkrav kan göra att kunderna går miste om hela eller delar av sina framtida pensioner om tjänstepensionsbolag ges lägre kapitalkrav än Solvens 2, något som FI nyligen föreslagit.

Daniel Eriksson menar att argumentationen haltar och skriver i en reaktion på artikeln så här till Pensionsnyheterna:

"Skandia konstaterar själva att kunder som har en högre riskaptit kan lägga en del av sin tjänstepension i en fondförsäkring. Det stämmer naturligtvis. På samma sätt kan den som tycker att tjänstepensionsföretaget Alecta känns alldeles för osäkert, lägga sin tjänstepension i solvensförsäkringsföretaget Skandia. Därmed faller argumentet om kundskydd genom höga kapitalkrav på tjänstepensionsföretagen i och med att kunderna själva kan välja vad de premierar", skriver Eriksson.

Han påpekar även att Skandias uttolkning av konfidensnivån i Solvens 2 inte alls ligger på 99,5 procent, vilket Skandia hävdar. Detta eftersom man har möjlighet att använda sig av regelverket Long Term Guarantees, LTG, för långa durationer. Med den mekanismen landar Solvens 2-bolag med långa durationer snarare på 98 procent, menar han och påpekar att om 99,5 procent blir den nivå som ska gälla för tjänstepensionsbolagen så kommer dessa att få ett sämre riskutrymme än vad som gäller för tjänstepensionsbolagen. Han menar att de 96–97 procent, som FI bedömt vara rimligt, ligger "snuddande nära den verkliga nivån i Solvens 2".

Han påpekar vidare att om kundskyddsargumentet, som Skandia använder sig av, är viktigare än en "bra pension" så borde det bästa sättet att komma åt det problemet att vara att förbjuda fondförsäkring för tjänstepensionssparande.

"I ett traditionellt pensionssparande mäter kapitalkravet i någon mån risken för att pensionen inte når upp till den förväntade nivån. Det avspeglas inte alls i kapitalkravet för ett fondförsäkringsbolag. Huvuddelen av ett tradlivbolags risk består av de placerings- och försäkringsrisker, som bolaget bär. Fondförsäkringsbolag, å andra sidan, knuffar helt över dessa risker på kunden. Det kapitalkrav som möter fondförsäkringsbolaget har därmed ingen som helst bäring på vad kunden får i pension. Det styrs ju helt av de fondval kunden gjort. Om det verkligen är kundskyddet som driver Skandias argumentation, vore det naturliga att se till att fondförsäkring inte erbjuds i tjänstepensionssyfte", påpekar Daniel Eriksson.

Han ifrågasätter också om konfidensnivån i Solvens 2 alltid är den rätta för långsiktigt sparande.

"Om mer kundskydd alltid är bättre, borde tjänstepensionerna till fullo ingå i socialförsäkringssystemet med staten som garant för pensionsförmånerna. Det är knappast det som Skandia egentligen anser vara vägen framåt", skriver Eriksson som dessutom anklagar Skandia för "populistisk argumentation".

"De anger att Finansinspektionens förslag innebär att konkurs för tjänstepensionsföretag "tillåts inträffa oftare än en gång per försäkrings livstid". Det låter ju väldigt osäkert. Det är dock inte sant. Konfidensnivån innebär istället att 1 av 33 tjänstepensionsföretag teoretiskt skulle kunna gå i konkurs de närmaste tolv månaderna. Nästkommande år startar allt om och kapitalkravsnivåerna uppdateras med senast kända information. Om riskerna har gått upp stiger kapitalkraven. I verkligheten kommer därför även en konfidensnivå på 97% att vara mer än tillräcklig", skriver Daniel Eriksson.