Sveriges vatten- och avloppsnät är i stort behov av investeringar och många kommuner upplever att de inte har råd. SPP och Sjunde AP-fonden vill bidra till investeringarna, skriver deras vd:ar Staffan Hansén och Richard Gröttheim i en debattartikel i DI idag.
De för samhället bärande vattensystemen kan delas upp i tre typer, som alla har sina egna utmaningar och kräver en egen kompetens.
"Underhållsbehovet för de olika systemen skiljer sig åt i olika delar av landet. Gemensamt är att de alla kräver investeringar och att kostnaden för att hantera riskerna förblir osynlig tills katastrofen inträffat. När vi insåg att det finns mer investeringsvilligt kapital i svensk vatteninfrastruktur än det finns projekt att investera i, bestämde vi oss för att fördjupa oss i varför", skriver Hansén och Gröttheim.
Studien som gjordes baseras på intervjuer med experter och ska presenteras idag på ett riksdagsseminarium. Hindren som identifierats är bland annat låg medvetenhet om riskerna hos beslutsfattare, motstånd bland beslutsfattarna att höja VA-taxorna och tecken på att beslutsfattare drar sig för att öka lånebörda i kommunerna trots låga räntor.
"Så länge vattentaxorna hålls nere är lånefinansiering nödvändigt för att klara underhållsskulden i VA-nätet", enligt debattartikeln.
SPP släppte idag en egen kommentar i frågan och uppgav att studien gjordes i samarbete med AP7, AP3, Skandia och Svenska Kyrkan, inom ramen för SIDA-initiativet Swedish Investors for Sustainable Development.
De svenska kommunerna behöver nationell samordning för att klara utmaningen med den sönderfallande vatteninfrastrukturen.
"Det handlar om långsiktiga satsningar som kräver specialistkompetens. Det finns idag en marknad för så kallade gröna obligationer, lån som riktar sig särskilt mot hållbarhetsprojekt. Utbudet av vattenprojekt att investera i lyser dock med sin frånvaro. Men när de politiska besluten är tagna bidrar vi gärna med finansieringen", skriver SPP.