OECD:s genomgång av pensionsnivåerna i OECD-länderna visar att kompensationsgraden i Sverige ligger en bit under genomsnittet. I Frankrike är förhållandet mellan den genomsnittliga inkomsten för dem som jobbar och de som är över 65 år över 100 procent, något som även gäller Luxemburg, som inte är långt därifrån.
I Sverige, som placerar sig i mitten, redovisar OECD en inkomst på knappt 90 procent av snittinkomsten för våra 65-plussare.
Mätt på åldersgruppen 66-75 så faller inkomsten nedåt 90 procent och för de allra äldsta, för 75-plussarna handlar det om franska nivåer, alltså 100 procent.
Det är viktigt att komma ihåg här att inkomsterna inte endast består av pensioner och att många av de nuvarande pensionärerna fortfarande njuter av de äldre systemen med förmånsbestämda tjänstepensioner kopplade till slutlön och en stor andel ATP-relaterade förmåner.
Sen ska man komma ihåg att kompensationsgrader är komplex materia. Även om en kompensationsgrad kan synas hög i procent så kan det bero på att man haft låga inkomster och att man med olika tillägg kan nå upp i en hög kompensationsgrad, utan att för den skull ha en hög inkomst, något som särskilt gäller för kvinnor.
När det gäller att ha jobb högre upp i åldrarna hamnar Island och Sverige i topp. Drygt 80 procent av 55-59-åringarna har jobb i Sverige. För gruppen 60-65 år är det omkring 70 procent som har jobb men därefter sker ett snabbt tapp ned mot 20 procent för 65-69-åringarna.
Här finns det alltså möjligheter för Sverige att öka arbetsutbudet genom att få upp pensioneringstidpunkten, något som Pensionsgruppen just nu jobbar hårt med förslag för att möjliggöra.