7 dec 2017 12:58

EU-domstolen ger Pensionsmyndigheten bakläxa om garantipensionen

I dag kom domen från EU-domstolen i ett mål som handlar om hur Sverige bör beräkna underlag för garantipension för personer som flyttat inom EU. Den tolkning som EU-domstolen gör kan leda till att antalet personer bosatta i Sverige som har rätt till garantipension kommer att öka kraftigt och i slutänden bli dyrt för Sverige.

Målet gäller en polsk kvinna född 1940 som flyttade till Sverige 1980. När hon gick i pension 2005 fick hon sin garantipension nedräknad till 0 kr eftersom hon enligt Försäkringskassan och senare Pensionsmyndigheten hade tjänat in pensionsrätt i Polen, något som gjorde att hennes sammanlagda pensionsförmåner var för höga för att grunda rätt till garantipension.

Försäkringskassan gjorde sin beräkning för rätten till garantipension, baserad dels på nationella svenska bestämmelser och dels enligt en pro rata-princip i EU-förordningen 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen.

Den polska kvinnan överklagade beslutet till förvaltningsrätten och till kammarrätten, som båda avslog hennes talan och hon vände sig då till Högsta Förvaltningsdomstolen som 2013 beviljade henne prövningstillstånd.

Hon ansåg att den metod som Sverige använde sig av vid beräkningen inte tog hänsyn till att de faktiska pensionsbelopp som hon tjänat in i Polen var mycket låga. Hon ansåg att man skulle beräkna underlaget för garantipension på de faktiska inkomsterna och förmånerna, inte enligt den pro rata-modell som Sverige använt sig av.

Dagens dom svarar på två frågor som Högsta Förvaltningsdomstolen ställt till EU-domstolen som rör tolkningen av EU-förordningen och mynnar ut i att det inte finns något hinder för Sverige att använda sig av de faktiska pensionsinkomsterna som tjänats in i ett annat EU-land läggs till grund för beräkningen av garantipensionen.

Tolkningen av EU-rätten kan få stora konsekvenser för möjligheten för pensionärer med låga utländska pensionsinkomster när det gäller garantipensionen. Detta eftersom man i grunden inte ska räkna med svenska inkomster i schablonberäkningarna för utlandstiden utan man kan i stället använda de faktiska. Det kan öka gruppen som har rätt till garantipension väsentligt. Det gäller då särskilt för personer som kommer från länder med lägre inkomstnivåer än Sverige.

Domen innebär därmed att en utländsk medborgare kan kompensera sig för en dålig pension i utlandet genom att flytta hit och kvalificera sig för garantipension. Motsatsvis innebär domen att en utländsk person som har bättre intjänad förmån än motsvarande svensk pension, tappar garantipensionsbelopp.

Domen följer i allt väsentligt det förhandsavgörande som generaladvokat Melchior Wachelet gjorde i maj 2017, så Pensionsmyndigheten hade säkert en föraning om vad som skulle kunna inträffa.

Enligt Jimmy Larsson Hagberg, pressansvarig på Pensionsmyndigheten, har man ännu inte analyserat domen i detalj och man kan därför inte kommentera EU-domstolens tolkning av förordningen.

- Det är dessutom så att EU-domstolen i avgörandet svarar Högsta Förvaltningsdomstolen på frågor om tolkningen av förordningen. Nu måste den svenska domstolen avkunna dom för att målet slutgiltigt ska avgöras och det är inte troligt att vi kommer att kommentera saken förrän det har kommit en dom, säger Jimmy Larsson Hagberg.