3 jan 2018 12:36

Ernstberger i öppet brev till svenska redaktioner

På Allras sida allrainifran.se skriver Alexander Ernstberger idag ett öppet brev till svenska redaktioner om det han påstår är felaktigheter i bevakningen om bolaget.

Han inleder med detta:
"Jag, Alexander Ernstberger, hade under mina två månader i häktet inte någon möjlighet att följa eller bemöta det som har skrivits om Allra-koncernen, eftersom jag i praktiken var helt isolerad. Nu har jag haft möjlighet att läsa i kapp det som skrivits om Allra-koncernen. Jag kan konstatera att det förekommer en stor mängd faktafel vid sidan av påpekanden att vi varit kriminella, trots att inget prövats rättsligt eller någon dom avkunnats."

Därefter bemöter det som han anser utgör de grövsta faktafelen och börjar med påståendet att kunderna blivit lurade och fått dålig avkastning.

"Allras fonder har i snitt givit spararna 11% årlig avkastning efter alla avgifter, vilket kan jämföras med börsen som i snitt avkastar kring 7% årligen. Fondavgiften för premiepensionsspararna har aldrig överstigit 0,55 % per år."

Sedan skriver han att det inte har försvunnit några pengar från Allra och att det är felaktigt att påstå att Allra gjort dyra transaktioner med bolag inom den egna koncernen och därmed belastat fonderna. Transaktionerna skedde till marknadsmässiga villkor och Ernstberger påpekar att såväl föregående som nuvarande revisorer (Deloitte respektive BDO och Grant Thornton) granskat och godkänt transaktionerna.

Vidare skriver han att Allra inte mjölkat spararna och att påståendet är felaktigt och grundlöst. Att Allra betalat 40 till 60 procent i avgifter vid derivataffärer är baserat på en ”helt felaktig och irrelevant beräkning.”

"Sant är att Allra har haft kostnader på mellan 0,075% och 1,30% för dessa transaktioner. Kostnaden för de derivat som Allra har investerat i ska beräknas på värdepapprets exponeringsbelopp och löptid och inte i relation till premiebeloppet."

"Som exempel kan ett värdepapper – en aktie på Stockholmsbörsen – kosta 100 kr i nominellt belopp. Man kan också välja att göra investeringar genom derivat för exempelvis 0,10 kr i köpeskilling (premiebelopp) för att få en exponering på 100 i denna aktie. För det kan motparten (säljaren av derivatet) ha en intjäning om 0,60 kr. Att då sätta 0,60 kr i relation till 0,10 kr är missvisande eftersom man i praktiken köpt en exponering (aktiens underliggande värde) på 100 kronor. Därmed blir jämförelsen helt irrelevant och ger en marginal i affären om 600 procent när marginalen de facto är 0,60 procent i förhållande till den exponeringen – den investeringen som i praktiken gjorts. Man jämför helt enkelt äpplen och päron.
Att använda sig av derivat i förvaltningen är vanligt förekommande, eftersom det är kostnadseffektivt. Något som i slutändan gynnar spararna," skriver han.

Ernstberger bemöter ett flertal andra påståenden som han anser är felaktiga och hela brevet kan läsas i sin helhet på allrainifran.se.

Han tillägger även att det som kan betraktas som förtal kan komma att hanteras genom andra processer.