20 feb 2018 12:28

FI sågar Pensionsmyndighetens ansträngningar om fondtorget

Finansinspektionen sågar i sitt remissvar många av de förslag i promemorian "Ett tryggt och mer hållbart premiepensionssystem". FI menar att det bästa sättet att göra torget tryggare är att få ned antalet aktörer på torget och på så sätt göra tillsynen enklare för de kvarvarande.

Dessutom varnar man för att Pensionsmyndighetens tanke om granskningar av fonderna på torget kan leda till "dubbelarbete" eftersom FI och även europeiska tillsynsmyndigheter ska granska samma sak och kan komma till olika slutsatser.

Man påpekar också att de förslag som nu behandlas bara är ett första steg och att den aviserade större omgörningen av fondtorget kommer att leda till att många av de problem, som man nu bygger upp kapacitet och kunskap för att hantera, inte kommer att finnas kvar när ett helt nytt system för premiepensionen finns på plats och skriver:

"Det är heller inte lämpligt att Pensionsmyndigheten bygger upp en omfattande granskningsverksamhet som inte kommer att behövas när ett nytt fondtorg är på plats".

FI, där seniorrådgivaren Lars Hörngren hållit i pennan tillsammans med GD Erik Thedéen, går också hårt åt den juridiska ordningen där tanken är att beslutet att ta in en fond på torget är ett förvaltningsrättsligt beslut men att beslut om att kasta ut en fond eller införa köpstopp med hänvisning till att den inte lever upp till de krav som ställs i avtalet med Pensionsmyndigheten, till exempel när det gäller god sed på fondtorget, ska bedömas utifrån civilrätten och skriver, lite mästrande:

"FI förstår syftet med bestämmelsen, men det är inte helt enkelt att se hur den är tänkt att fungera. Av resonemang senare i promemorian framgår att ett beslut att inte ingå avtal med en fondförvaltare anses vara förvaltningsrättsligt och således överklagbart i allmän förvaltningsdomstol. Ett senare beslut att säga upp avtalet är däremot civilrättsligt och en tvist om grunderna för uppsägning av avtalet ska hanteras i allmän domstol enligt regler i avtalet. Med tanke på att de grundläggande villkoren för att få verka på fondtorget är desamma när avtalet ingås som när det är i kraft är det inte uppenbart hur en sådan gränsdragning ska kunna göras".

FI delar förvisso Pensionsmyndighetens syn att det behövs bättre regler för att skydda spararna och gör tummen upp för stopp för telefonförsäljning och egna underskrifter för fondbyten men är tydlig med att begreppet ”brett fondutbud”, som används i promemorian inte alls behöver betyda många fonder och skriver:

"Villkoret "ett brett utbud" kan sägas vara uppfyllt med god marginal i utgångsläget. Möjligen kan det tolkas som att Pensionsmyndigheten inte får ställa sådana villkor i fondavtalen att fondutbudet blir (i någon mening) för smalt. Vad som mer precist skulle utgöra ett tillräckligt brett utbud eller hur ett brett utbud förhåller sig till antalet fonder framgår dock inte."

FI tycker att fondtorget bör innehålla möjligheter för spararna att välja bland fonder med olika inriktning och risknivå. Däremot behöver det inte betyda samma sak som "ett stort antal fonder" och påpekar att "på ett upphandlat fondtorg bör det därför inte vara aktuellt att till exempel upphandla 25 globala aktiefonder, 25 svenska räntefonder osv. En eller två fonder i varje kategori räcker för att ge ett brett utbud av risknivåer."

FI tycker vidare att det är slösaktigt att bygga upp en egen fondtorgsavdelning på Pensionsmyndigheten, som ska granska fonderna, något som FI redan säger sig göra. Och under övergångstiden fram till dess att ett nytt fondtorg är på plats är den bästa medicinen mot oseriösa aktörer inte granskningar utan att se till att det finns så få fonder som möjligt på torget, menar FI.

"FI bedömer att tyngdpunkten i stället bör läggas på att begränsa tillträdet till fondtorget så att olämpliga aktörer stängs ute", skriver myndigheten och påpekar att tio års verksamhetshistorik och krav på ett förvaltat kapital på fem miljarder kr per fond bör kunna fungera och dessutom stänga ut aktörer som enbart skapar fonder för premiepensionssparare.

FI varnar också för att fonder med ”bara” 500 miljoner kr under förvaltning kommer att få svårt att täcka sina kostnader, något som gör att ”de ansvariga kan vara frestade att ta till drastiska eller till och med otillåtna medel, till exempel ge vilseledande råd till sparare eller till och med göra placeringar som gynnar närstående”.

Avslutningsvis tycker FI att ett krav på "hållbarhetskriterier" som i förslaget ska ligga i avtalet med de enskilda förvaltarna är något som är så viktigt att det bör framgå av lag och skriver:

”FI har inga synpunkter på förslaget att kräva att fondförvaltare ska ta hållbarhetshänsyn för att få verka på fondtorget. Ett sådant krav kan dock på principiella grunder anses vara så viktigt att ett sådant krav bör vara entydigt lagfäst.”

Pensionsgruppen får en hel del att fundera över när alla synpunkter från remissinstanserna ska gås igenom. Får FI sin vilja igenom är det många fonder och fondbolag som kommer att hamna i öknen utanför Pensionsmyndighetens fondtorg. De stora blir kvar medan de små lämnas utanför.