Under hösten 2017 kröp det fram att svenska Postnord låtit värdera om sina pensionsåtaganden. Genom att byta från den ränta på 0,8 procent, som FI anvisar, till den 4-procentiga ränta som används inom FPG/PRI-systemet för ITP 2-skulder, kunde man enkelt trolla fram en betydligt lägre pensionsskuld. I PRI-systemet finns dock ett krav på kreditförsäkring, något som Postnord hoppades kunna fixa fram senare.
Bytet av räntefot gjorde att skulden minskade från 16,3 miljarder till 13,6 miljarder, alltså en skuldminskning på 2,7 miljarder kr. De nya pengar som värderingsförändringen skapade använde Postnord till att hämta gottgörelse ur pensionsstiftelsen, där man kunde hämta ut nästan 1,9 miljarder kr. Ännu bättre blev affären eftersom man dessutom sparade pengar genom att den särskilda löneskatten minskade med 458 miljoner kr.
Men när man försökte köpa kreditförsäkring för de 90 000 pensionsberättigade hos PRI Pensionsgaranti blev det nobben, eftersom Postnords ekonomi var för dålig, enligt kreditförsäkringsbolaget.
Fackförbunden vid Postnord krävde då företaget på återinsättning i pensionsstiftelsen av vad som tagits ut, vilket inte gjordes. Men Postnord gjorde upp med fackförbunden ST och SEKO om ett skadestånd på ett antal tusen kr för kollektivavtalsbrottet, en futil ersättning som det mindre förbundet, Sveriges Ingenjörer, tackat nej till, enligt tidningen Ingenjören.
Tidningen Ingenjören skriver vidare att Saco skulle kunna driva frågan i Pensionsnämnden, men eftersom ST och SEKO fått skadestånd skulle de stå på arbetsgivarens sida. Och eftersom Saco då inte skulle få majoritet i nämnden, har de inte funnit det lönt att driva frågan vidare.
Men enligt pensionsstiftelseexperten Anders Palm är det här inte någon enkel fråga som ska hanteras i parternas olika nämnder. Frågan är reglerad i lag och han anser att det som Postnord gjort är ett lagbrott.
Enligt tryggandelagen gäller att all intjänad pension planpensioner som ITP 2 är inte undantagna ska värderas så som Finansinspektionen, på förordnande från regeringen, bestämt. För 2016 års bokslut gällde därmed 0,8 procent som högsta tillåtna beräkningsränta, alltså den ränta Postnord beräknade pensionsåtagandena efter före omvärderingen, säger Anders Palm till Pensionsnyheterna.
Anledningen till att det här brottet inte beivras är enligt Anders Palm att Finansinspektionen saknar maktmedel för att ingripa. Det är i stället tillsynsmyndigheten Länsstyrelsen som har det ansvaret.
- Länsstyrelsen ska enligt tryggandelagen ingripa och kräva återinsättning av företaget. Om så inte sker kan nog vem som helst av de 90 000 pensionsberättigade väcka talan om skadestånd till stiftelsen. Det är tydligt reglerat i lagen. Det innebär att stiftelsens styrelseledamöter blir ansvariga fullt ut och ska då solidariskt ersätta det som felaktigt tagits ut ur stiftelsen, säger Anders Palm och fortsätter:
- Stiftelsestyrelsens viktigaste funktion är att inte medge gottgörelse till arbetsgivaren utöver gränserna i tryggandelagen. Och vid sådan beräkning är värdering enligt 3 § tryggandelagen helt avgörande.
Anders Palm påpekar att landets länsstyrelser har svårt kontrollera att lagöverträdelser inte sker. De saknar beräkningsmatematisk kompetens och litar på att stora företag köper in den kompetensen och följer lagen.
- Exemplet Postnord och Postens Pensionsstiftelse visar kan det inte tas för givet, säger Anders Palm.
Han har själv agerat i det här fallet, som han inte drar sig för att kalla en skandal. I februari 2018 skrev han brev till justitiedepartementet och föreslog att det i alla pensionsstiftelsers förvaltningsberättelser ska krävas att de öppet redovisar värdet på pensionsskulden, beräknat enligt Finansinspektionens ränta, alltså den som vid beräkningen i Postnord bara låg på 0,8 procent.
- Med en sådant krav blir det lätt för Länsstyrelserna i landet att se till att stiftelserna följer lagen, säger Anders Palm.
Men i det här läget lär det inte hända någonting. Genom att de stora facken sålt ut sin stämma för en grynvälling lär ingen ta upp frågan. Men om det i en framtid visar sig att det fattas pengar för att trygga åtagandet så är det pensionärerna som får ta smällen.
Postnord har ingen - och får ingen - kreditförsäkring. Men facken SEKO och ST, som fått några tusenlappar för att ställa sig på arbetsgivarens sida, får be för att arbetsgivaren inte kommer på obestånd och inte klarar av att betala ut pensionerna. Då lär inte några tusenlappar i förbundskassan räcka långt för att trösta de tidigare postanställda.