22 mar 2018 12:38

Pensionsbolag kan öka konkurrensen på bolånemarknaden

En ökning av konkurrensen på bolånemarknaden kan vara på gång i Sverige och pensions- och försäkringsbolag kan bidra till det.

Bolånemarknaden domineras fortfarande av de fyra storbankerna men nya aktörer kan genom att erbjuda pensionsbolag att investera i deras bolånefonder öka förutsättningarna för en effektivare konkurrens, framgår det av en ny uppdragsforskningsrapport från Konkurrensverket, skriven av SBAB:s förra chefsekonom Tomas Pousette.

"Grundtanken är att förenkla låneprocessen genom att hoppa över banken och istället erbjuda pensions- och försäkringsbolag att direkt investera i bolån. Med bolånefonder kan en del av lönsamheten på bolån som i den traditionella modellen tillfaller bankerna fördelas mellan låntagare, som kan få lägre boräntor, och investerare, som kan få bättre avkastning än att placera i säkerställda bostadsobligationer. Beroende på styrkeförhållandet mellan parterna och beroende på hur snabbt bolånefonden vill växa, så kan utrymmet fördelas på olika sätt mellan fonden, investerare och bolånetagare. En grov uppskattning är att bolånefonder på sikt kan pressa ner bolåneräntorna med 0,2–0,4 procentenheter", enligt rapporten.

Modellen med bolånefonder för institutionella investerare är populär i Nederländerna, där de har ungefär tio procent av marknadsandelen för bolån. I Sverige finns i nuläget bara ett fåtal aktörer som erbjuder den här typen av tjänst. Pensionsnyheterna har tidigare skrivit om Stabelo som tillsammans med Avanza i november lanserade en bolånetjänst.

Minimiåtagandet i fonden Stabelo Fund 1 AB ligger på 50 miljoner kronor, uppgav en av grundarna Wilhelm Moberg till Pensionsnyheterna i höstas.

I februari lanserade Hypoteket ett liknande koncept med en svensk bolånefond.

Rapportens slutsats är att bolånefonder kan öka konkurrensen. Samtidigt infogas reservationen att det kan ta lång tid innan effekten blir riktigt märkbar. Till saken hör att det finns betydande skillnader mellan den nederländska och den svenska marknaden som kan försvåra etableringen något, enligt Tomas Pousettes rapport.

"En skillnad är den garanti av bolån som finns i Nederländerna, men som inte har någon direkt motsvarighet i Sverige. Kreditrisken för investerare i bolånefonder blir därför större på den svenska bolånemarknaden. En annan skillnad är att räntebindningstiderna är betydligt längre på den nederländska bolånemarknaden än på den svenska. Fördelen för försäkringsbolag och pensionsfonder, som har långsiktiga skulder, att kunna matcha dessa med långsiktiga tillgångar, som bolån med lång duration, blir således mindre på den svenska bolånemarknaden", framgår det av rapporten.