Sparformen ISK är en framgångssaga där 2,2 miljoner svenskar idag har ett sparande och som till stora delar har ersatt det privata pensionssparandet IPS.
Att det kostat staten 42 miljarder kronor ska, precis som Riksrevisionen också konstaterar i sin granskningsrapport om sparformen som publicerades igår, sättas i relation till de senaste årens starka börsuppgång. Utöver det ska det också sättas i relation till den samhällsvinst ett ökat hushållssparande kan bidra med på lång sikt, skriver Fondbolagens förening i en kommentar till rapporten.
Investeringssparkontot infördes för sex år sedan för att underlätta beskattning av finansiella instrument och bryta de inlåsningseffekter som ofta uppstår vid ett direktsparande i aktier och fonder.
"Ett sparande på investeringssparkonto har tack vare en mycket stark börsutveckling och minskade inlåsningseffekter varit en bra affär för spararna. Dock ska man komma ihåg att schablonbeskattningen gör att den enskilda spararen står för hela risken vid en börsnedgång", säger Gustav Sjöholm, sparekonom på Fondbolagens förening, i en kommentar.
Sparformen är en viktig pusselbit för att tackla framtida samhällsutmaningar som förändrad demografi, sjunkande pensionsnivåer och avsaknad av incitament för långsiktigt sparande, tillägger Sjöholm.