12 feb 2018 09:58

Vad är egentligen värdehöjande?

MiFID 2 gäller från 3 januari 2018 och träffar tillhandahållande av, och rådgivning om, finansiella instrument. Bland de många nya reglerna är det troligen reglerna om ersättning från tredje part som kommer att ge störst påverkan. Förutsatt att någon bryr sig om att följa dem.

Ersättningsreglerna innebär i korthet att investeringsrådgivare och
mellanhänder under vissa omständigheter inte får ta emot och behålla eller ge provisioner som ersättning för utfört arbete. Istället ska arbetet arvoderas genom att kunden betalar för tjänsten som utförts. Syftet är att se till att stärka kundens ställning och ge möjlighet för kunden att fatta kloka beslut om sina investeringar. I och med att MiFID 2 handlar
om investeringsrådgivning, träffas dock inte de som enbart utför kundorder av reglerna. Det innebär att den som inte utför någon avancerad tjänst har stora möjligheter att fortsätta ta provisioner medan de som lägger tid på rådgivning inte har det. Det medför att så kallade "execution only"- plattformar kan fortsätta som tidigare med "gratis" tjänster till kunderna, som dock betalar genom höga fondavgifter som täcker distributörens kostnader och vinst genom provisioner till denne.

OBEROENDE ELLER INTE?

Den som istället faktiskt utför investeringsrådgivning kan göra det på oberoende grund eller på ickeoberoende grund. Den rådgivare som påstår sig vara oberoende får inte ta emot och behålla ersättningar från någon annan än kunden. Där är det således ett strikt förbud mot provisioner. Det kommer dock inte att träffa så många med tanke på att det varken finns någon stor efterfrågan på rådgivning på oberoende grund eller speciellt många rådgivare som gör det. Även för den betydligt vanligare rådgivning på icke-oberoende grund, är det svårt att ta emot provisioner. För att det vara tillåtet ska ersättningen höja kvaliteten på tjänsten till kunden och dessutom inte försämra förutsättningarna att agera i enlighet med kundens intressen.

BEVISA HÖJD KVALITET

Finansinspektionen har utfärdat mer detaljerade regler i FFFS 2017:2. Där framgår bland annat att den som hävdar kvalitetshöjning ska kunna bevisa det. Det räcker således inte med att bara påstå att den höjs. Det blir också ännu viktigare att identifiera och hantera de intressekonflikter som provisionerna ger upphov till. Och allt ska dokumenteras noggrant i
förväg. Vad är då värdehöjande? EU anser att värdehöjningen exempelvis
kan bestå av ett brett fondutbud med låga priser, en regelbunden lämplighetsbedömning, eller kompletterande tjänster som tillför ett mervärde till kunden. Finansinspektionen slår också fast att provisionen måste stå i proportion till värdehöjningen för kunden. Även om det inte är en uttömmande lista, är det inte helt enkelt att hitta värdehöjande moment som uppfyller kraven och Finansinspektionens vakande öga. I ljuset av detta är det intressant att notera hur marknadens olika aktörer förhåller sig till detta. En del har inordnat sig i regelverket och valt att ta ut avgifter via faktura från kunden och i gengäld se till att kunden får all provision från de produktbolagen. Andra hävdar att de inte har någon distribution och därför inte träffas av regelverket alls, vilket är lite märkligt. Andra anser att bara genom att finnas så är det värdehöjande för kunden. I det fallet är det tveksamt om förklaringen håller med tanke på att det är just i dessa fall som regelverket avser att avskaffa provisioner. Ytterligare några har gjort utförliga listor med "värdehöjande" aktiviteter men mest utifrån aspekten att motivera de provisioner man redan erhåller. Och så finns det ju naturligtvis de som inte har gjort något alls.

TÄNK TILL!

Det viktigaste rådet är att faktiskt tänka till. Ordentligt. Att inte orka eller inte kunna är dåliga ursäkter för att inte följa lagen. För egentligen är det nog som Kommissionen själv suckar över i slutna sällskap - MiFID 2 kommer inte att spela den minsta roll för konsumentskyddet eftersom det är så pass enkelt att gå runt regelverket. Inte minst beror ju detta på att det kanske är svårt att betala provision för investeringsrådgivningen, men å andra sidan är investeringsrådgivningen så pass kort, kanske bara några minuter av hela rådgivningspasset, att det ändå är lätt att hitta aktiviteter som kan ersättas som tidigare. Fast med moms. Resultatet blir att statskassan blir lite mer välfylld och att vi om några år ska införa MiFID 3. Det är med andra ord upplagt för en spännande tid när Finansinspektionen ska bestämma var
skåpet ska stå. Alternativet att Finansinspektionen ska låta bli att granska marknadens aktörer tror nog ingen på med tanke på den vildvuxna floran av kreativa, och inte fullt så kreativa, lösningar.

PN Analys nr 1 2018