Skandia mår strålande. Skandia liv har den bästa portföljen med högst andel illikvida tillgångar av alla. Flytträtten i tjänstepension är bra men måste hanteras varsamt för att kunderna inte ska hamna i kläm. Så kan intervjun med Skandias vd Frans Lindelöw sammanfattas, men han har betydligt mer än så att säga till Pensionsnyheterna.
Han har varit länge i finansbranschen, Frans Lindelöw. Det märks. När Pensionsnyheterna tittar i anteckningarna från vår nästan timslånga intervju hittar vi i annars helt svenska meningar ord som inte går att lägga i Wordfeud; complacent, assessment, best guess och performance, är bara några. Ibland verkar han inte ens riktigt hitta några svenska översättningar för orden, något som inte bara visar att finansbranschens tilltalsspråk är engelska. Frans Lindelöw har bott och jobbat i såväl USA som England med ledande befattningar på bland annat på Salomon Brothers och HSBC. I Sverige har han varit chef för Nordeas kontorsrörelse men har även ett förflutet i Handelsbanken. Till det kommer att han varit städgeneral när han kom in och tog över ledarskapet i det då skadskjutna Carnegie. Det har gått två år sedan hans företrädare Bengt-Åke Fagerman lämnade bolaget, efter det att han agerat bollplank till Frans Lindelöw i ett par månader. Och det verkar ha gått bra.
- Skandia är ett välmående bolag, och det ska det vara i den miljö vi verkar. Vi har bra tillväxt i samtliga tillgångar i samtliga tillgångsklasser och står väl rustade för att ta upp fighten med både nya och gamla konkurrenter, säger han. Redan här är det två saker som blir tydliga. Skandia är ganska ofta Skandia Liv, när man pratar med Frans Lindelöw. Tradbolaget och dess portfölj på 430 miljarder kr är skötebarnet. Att man har andra verksamheter som en bank, en riskförsäkringsrörelse och ett fondförsäkringsbolag också verkar inte ligga längst fram i tanken, när han berättar om verksamheten. En annan sak är att han inte tror att alla kurvor, förutom räntorna, kommer att fortsätta att peka uppåt som de gjort under de senaste åtta åren.
- Jag tror att vi kommer att kunna se tillbaka på de år vi haft som en lycklig tid. Vi har ganska få större problem. Nu handlar det mer om att kunna "se runt hörnet" och försöka förutse vad som ska komma, säger han.
FARHÅGA
Misstänker han att det kommer överraskningar som förstör den goda stämningen på marknaden? Frans Lindelöw intar en pragmatisk inställning som bygger på att alla träd inte kan växa rakt upp i himlen. Han har varit med förr och tog sin ekonomexamen i Stockholm redan 1987 och har funnits i finansbranschen sedan dess.
- Det finns ett ordspråk som jag tycker om: Jag tar hatten av för det som varit och sätter rocken på för det som komma skall, säger han. Fast när nästa kris eller sättning på marknaden ska komma har han ingen aning om. Och det har ingen annan heller.
- Det är omöjligt att förutsäga när nästa marknadskorrigering ska komma, säger han bara. Han tillägger att man med Skandia Livs portfölj inte har så stora möjligheter att förändra den utifrån marknadsläget och alltså försöka vidta några större åtgärder om det till exempel skulle komma en sättning i aktiemarknaden.
- Visst, vi kan göra mindre justeringar i ytterkanterna av portföljen men med 430 miljarder kr under förvaltning så kan vi ju till exempel inte helt gå ur aktiemarknaden. Vårt mål är att leverera bäst avkastning till låg risk och det åstadkommer vi genom att ha en bra tillgångsallokering och den portfölj vi har idag är jag nöjd med, säger han. Räntefallet har drivit upp tillgångspriserna men nu när räntorna inte kan komma mycket längre ned i källaren är frågan vad som händer om de skulle börja sticka uppåt, även om få tecken på att det är på gång inte synts än, åtminstone inte i Sverige.
För livbolaget får en ränteuppgång på en eller ett par procent ingen större betydelse. Men skulle det handla om 3 eller 4 procentenheter så kommer det att slå på hjulen i ekonomin och få dem att gå långsammare och göra att privatpersoner drar ned på sin konsumtion, vilket får återverkningar på realekonomin och tillväxten, säger han.
KÖPTE SKANDIA AB
Även om samtalet allt som oftast glider in på Skandia Liv är det ju spararna i livbolaget som har köpt Skandiabanken, fondförsäkringsbolaget och allt det andra som låg i Skandia AB och som man tog över 2012. Då fick man slanta upp 22,5 miljarder kr och frågan är om det har varit en bra affär.
- Det var ju före min tid men det var en nödvändig investering, närmast existentiell. Men som jag ser det har investeringen gett en avkastning i paritet med kalkylen, säger han utan att gå in på vad som ligger i kalkylen. Sen är det en öppen fråga om det var tur, charm eller skicklighet, som gjorde att det blev Skandia Liv som fick köpa Skandia AB av sydafrikanska Old Mutual under 2011. (I artikeln intill kan du läsa om att det fanns budgivare som bjöd över Skandia Liv med en miljard med en plan att skapa ett Folkskandia, som då troligen haft en helt annan vd och koncernchef än Frans Lindelöw.) Sedan köpet av Skandia AB, med banken, fondförsäkringsbolaget och allt det andra har avgiftspressen tilltagit
både på fond- och tradförsäkring. Det har varit en effekt av upphandlingar och ett förändrat kundbeteende. Kunderna satsar i växande omfattning på billigare produkter i sina fond- och depåförsäkringar.
- På marknaden ser vi en övergång mot billigare produkter där kunderna väljer att placera i indexfonder och ETF:er i större utsträckning än tidigare, säger han.
INDEXFONDER
Fondbolagens Förening rapporterade nyligen att 50 procent av nysparandet nu landar i indexfonder, en trend som varit tydlig under många år vid det här laget. Frans Lindelöw tror att denna trend även kommer att påverka prissättningen på aktivt förvaltade fonder framöver. Skulle avgifterna falla, ökar sannolikheten att det blir mindre utdelning till livspararna som köpt Skandias fondförsäkringsbolag, allt annat lika. Fast där är lösningen lika enkel som självklar.
- Man måste ha more assets under management, säger han med ännu en svengelsk formulering. Det kan förklara varför fondförvaltarna inte gärna sänker priset på aktiva fonder vilket skulle sänka värdet på såväl nya som gamla stockar. Man låter helt enkelt prispressen gå över nysparandet och skyddar guldkalvarna, alltså de gamla produkterna med rejäl intjäning. Om man adderar en utökad eller "effektiviserad flytträtt" så kan det, mer än hittills, innebära att kunderna flyttar från produkter med bra intjäning till billigare.
EMOT FLYTTRÄTT?
Här blir det tydligt att Frans Lindelöw taggar upp. Han är principiellt för flytträtt, men han vill ändå sätta P för alltför lättvindiga flyttar, till exempel genom enkla knapptryck på mobilen. Och det gäller särskilt flytträtten för tjänstepensioner, vilket ligger i stöpsleven just nu. Han vill absolut inte att tradförsäkringar ska behandlas på samma sätt som fondförsäkringar, när det gäller flytt.
- Man ska vara väldigt försiktig med att flytta livförsäkring i gamla produkter, även om avgiften kan uppfattas som högre i jämförelse med en fondförsäkring. Du kan ha en garantiprodukt i den. Du kan ha ett antal försäkringsmoment som du inte kan få i dag och du kan ha en hälso- och sjukvårdsförsäkring som du inte får nyteckna. Det finns en rad av försäkringsrelationer som du tappar om du flyttar, säger han.
SVÅRT ATT FÅ AVKASTNING
Ränteläget gör det svårt att få avkastning på räntebärande tillgångar som man är tvungen att hålla i skötebarnet Skandia Liv. Här har man kortat ned durationen och ligger idag på ett snitt på 1,5 år vilket är en effekt av att man inte får särskilt mycket bättre betalt för att låna ut pengar på lång sikt.
- Det är svårt att få avkastning i dag. Däremot är det bevisat att illikvida tillgångar ger en överavkastning förutsatt att du kan ligga på dem under lång tid. Och det är precis det du ska göra i ett pensionssparande. Det är därför vi har den högsta andelen illikvida tillgångar av alla försäkringsbolagen. Vi tittar på att eventuellt öka den delen. Vi tycker att det är där vi kan ge det bästa värdet till våra kunder. Pensionssparande är långsiktigt, säger han. Kommen så här långt blir Frans Lindelöw lätt echaufferad (franska för taggad), och ifrågasätter hela upplägget för den statliga premiepensionen.
- Strukturen i premiepensionen är totalt ologisk. Nej. Du ska inte kunna byta fond varje dag. Och inte ha 800 fonder att välja mellan. Det är inte det som är pensionssparande. Pensionssparande är långsiktigt. Här för han ett längre resonemang som inte får plats här, men det kan sammanfattas med att 90 procent, minst, av premiepensionsspararna borde ha sina pengar placerade i Skandia Livs traditionella försäkring. Det är dock inte möjligt (trots envis lobbying) varför budskapet riktas mot de sex partierna i Pensionsgruppen och lagstiftaren som just nu funderar över premiepensionssystemets framtid.
SKARPT LÄGE
Under 2018 kommer MiFID2, IDD, GDPR, PRIIPs att gå i skarpt läge och även om inte alla detaljer är på plats än så måste branschen anpassa sig. Regelverken i sig är kundtillvända och bra. Den största utmaningen med detta är den korta tid branschen har på sig från beslut till implementering. Visst kan man lobba innan sista ordet är sagt men efter det handlar det mest om att "gapa och svälja" som Frans Lindelöw uttrycker saken. Men kommer regeländringarna leda till att kunderna kommer bättre ut och att ingen längre blir lurad av Allror, Falconar och andra, som fått rubriker på senare år?
- Många av de regelverk som har kommit är till gagn för kunderna. Det vore befängt att tro något annat. Samtidigt så vet man att oavsett hur mycket du reglerar så kommer mindre nogräknade aktörer att försöka hitta vägar runt systemet. Dessutom blir det dyrt att anpassa sig till reglerna och det blir kunderna som får vara med och bära kostnaderna, säger han och fortsätter:
- Det är viktigt att ta ett steg tillbaka och ställa sig följande fråga: Vad blir kundnyttan? Vilken var ursprungsidén för att vi satte fart på alla de här sakerna och då: Har det blivit bättre och till vilken kostnad? Den frågan får hänga med till 2018. Det är ju bara december 2017 än.
PN Analys nr 8 2017