5 dec 2008 11:37

Livbolagen kritiserar marknadsvärderingen av skulder

Riksbankens rekordsänkning av reporäntan i går ledde till att den tioåriga statsobligationen backade med tio räntepunkter och stannade på 2,51 procent. Det är långsiktigt dåliga nyheter för livbolagens tillgångssidor eftersom det sänker den långsiktiga avkastningen.

Sedan början av november har tioårsräntan gått ned med 1 procentenhet och femåringen har backat med nästan lika mycket och stannade under gårdagen på 2,11 procent.

Det gör att det blir allt svårare för livbolagen att möta sina krav på den garanterade avkastning, som man lovat spararna, alldeles särskilt som börsportföljerna inte gått upp utan snarare rakt ned i källaren.

Men tillgångssidan är inte problemet, även om avkastningen naturligtvis är viktig. Problemet för livbolagen är istället skuldsidan. Räntesänkningar leder med automatik till att skulderna ökar, eftersom skulden ska diskonteras till nuvärden med utgångspunkt i de aktuella marknadsräntorna.

– Det gäller att man skyddar sig på nedsidan och det har vi gjort sedan 2006, både på aktiesidan och räntesidan. För ett år sedan köpte vi swaptioner som skyddar hela vår skuldsida, vilket gör att vi skyddat oss mot de fallande räntorna, säger Gustav Karner, finansdirektör på Länsförsäkringar, till Pensionsnyheterna.

Han tillägger att man för ett år sedan, då man ingick swaptionsavtalet, fick betala 0,2 procent av skuldens värde för swaptionen. Han uppskattar att samma instrument idag skulle kosta 10 procent.

Han säger vidare att Länsförsäkringar under det senaste kvartalet hämtat igen mycket av totalavkastningen och att man nu troligen ligger i topp i avkastningslistan bland de svenska livbolagen.

– Vårt skydd på aktiesidan har betalat sig bra och vi ligger nu på en totalavkastning på några procent minus, räknat på hela tillgångsportföljen, säger han.

Han är dock kritisk mot att man tvingas att diskontera skulden till marknadsräntan löpande och då mot instrument som inte finns på marknaden.

– Det vore bättre om Finansinspektionen lät oss diskontera skulderna mot obligationer i Euro, de har ju löptider som bättre motsvarar de löptider vi har i avtalen med våra kunder, säger han.

Peter Hansson, vd på Sparinstitutens Pensionskassa, håller med och tycker att man inte borde marknadsvärdera skulderna, eftersom de är så långsiktiga.

– Effekten blir ju att man antar att vi ska ha den här situationen med låga räntor i 100 år och det kan vi ju vara ganska säkra på att vi inte kommer att ha, säger han.

Han säger vidare att effekterna av gårdagens räntesänkning inte var värre än de fluktuationer man haft i långräntorna på den senaste tiden.

– Vi har haft svängningar på 10-15 punkter dagligen under den senaste tiden och när räntorna går ned så ökar våra skulder. Men tillgångssidan har vi klarat bra. Vår portfölj har backat med 3-4 procent i år, det är skuldsidan som är problemet, säger han.

Nils Henriksson, som är Chief Investment Officer för SEB Trygg Liv Gamla, säger att man inte får några stora problem till följd av räntesänkningen, eftersom man har så goda marginaler, alltså hög solvens, i bolaget.

– Det viktiga är att hålla koll på nettot, alltså att skuldökningen inte tar ut överskotten men dit är det långt för oss. Vi får ju en momentan tillgångsökning i obligationsportföljen till följd av räntefallet, även om skulderna nu ökar, säger han. Det är dock ett medvetet val, SEB Trygg Liv Gamla vill inte matcha portföljen fullt ut utan man tar en medveten risk, för att förbättra avkastningen.

Han vill inte gå in på om man skyddat sig mot räntefallet, men säger apropå Länsförsäkringars swaptionsskydd att ”det hade varit en bra affär – ex post”, vilket betyder sett i backspegeln på svenska.