8 feb 2019 12:48

Effekterna av höjda pensionåldrar ger små effekter på statsfinanserna

I promemorian skriver arbetsgruppen att förslag som föreslås träda i kraft 2020 beräknas leda till relativt små förändringar i antalet sysselsatta, BNP och antalet ålderspensionärer.

Därigenom blir den offentligfinansiella effekten av förslagen begränsad, skriver arbetsgruppen. Sparandet beräknas förbättras, i första hand i pensionssystemet där utgifterna för ålderspensioner minskar. Statens sparande begränsas i viss mån av att utgifterna för sjukpenning och arbetslöshetsersättning ökar något.

De förslag som föreslås träda ikraft 2023 och 2026 förväntas, enligt promemorian, leda till att statens utgifter bli högre på kort till medellång sikt framför allt till följd av större utbetalningar av sjukersättning, sjukpenning, a-kassa och aktivitetsstöd.

Arbetsgruppen skriver dock att kommunernas behov av statsbidrag kommer att minska i takt med att kommunernas skatteintäkter väntas öka framför allt till följd av att individer arbetar längre, men även till följd av ökade utbetalningar från ersättningssystemen. Detta kommer, enligt arbetsgruppen, att ge utrymme för att anpassa det generella statsbidraget vilket kan bidra till att göra reformen statsfinansiellt neutral, skriver arbetsgruppen.

Det bör innebära att man tänker sig att kommunerna får mindre statliga bidrag när staten via olika bidrags- och ersättningssystem kommer att försörja kommunernas invånare.

Överenskommelsen omfattar inte åldersgränserna i skattesystemet och arbetsgruppen lämnar därför inga förslag angående dessa. Åldersgränserna i skattesystemet kommer i
stället att hanteras i ett separat lagstiftningsprojekt, skriver arbetsgruppen.

Hur de förslag som ska genomföras 2023 och 2026 kommer att påverka sysselsättning, BNP och antalet ålderspensionärer beror även på följdändringar i skattesystemet, skriver man i promemorian.