28 feb 2019 13:07

Mats Langensjö om jobbet som utredare av ickevalet i PPM

Som vi berättat tidigare har regeringen lejt pensions- och kapitalförvaltningskonsulten Mats Langensjö att komma med förslag till hur ickevalsalternativet i Premiepensionssystemet ska utformas.

Uppdraget kallas internt för en bokstavsutredning, något som innebär att det inte är en vanlig SOU-utredning utan snarare ett färdigt förlag med lagstiftning som ska vara politiskt färdigförankrat och klart att införa i lagstiftning så snart det är klart.

- Den lagstiftning som reglerar ickevalet i systemet är ju ganska oförändrat sedan systemet infördes för snart 20 år sedan, om man undantar den förändring som gjordes 2010 då systemet började arbeta med hävstång och alltså höjde risken i förvalet, säger Mats Langensjö till Pensionsnyheterna.

I begynnelsen fanns förvalet eller ickevalsalternativet för dem som inte ville eller kunde välja bland fonderna på torget. Men från politiskt håll, särskilt från den borgerliga sidan, var ickevalet en nödlösning. Det var viktigt att göra ett "aktivt val" bland fonderna på torget. Den bilden har nu övergivits och de som förblir passiva eller aktivt väljer soffliggaralternativet växer i antal, år efter år. Men Pensionsgruppen har ändrat sin syn och i de direktiv som Mats Langensjö fått till sin utredning står det nu att uppgiften blir att:

"Det har visat sig att många pensionssparare inte gör några aktiva val för sin premiepension. Förvalsalternativet ska därför vara utgångspunkten i premiepensionssystemet. Staten bör ansvara för att det finns en kostnadseffektiv, trygg och stabil pensionsförsäkring som inte kräver kunskap eller egna åtgärder från pensionsspararen. En målsättning för förvalsalternativet bör vara en avkastning som långsiktigt överstiger inkomstindex".

Just den formuleringen är en viktig grundbult. Från politiskt håll måste man nämligen göra en avvägning mellan möjligheten till rimlig avkastning men till en rimlig risk.

- De här är ett av de problem vi försöker lösa. Samtidigt som vi vill att avkastningen ska bli så bra som möjligt så måste vi reducera risken för dåliga utfall så gott som det går, säger han och fortsätter:

- Samtidigt ska man komma ihåg att systemet innebär att oavsett utformning så kommer individerna alltid att få olika utfall beroende på när de kommer in i systemet, hur länge de är med och vilka inkomster de har. Det är en inneboende konflikt som vi måste lösa, säger Mats Langensjö, som ska leverera utredningens betänkande i juni.

Det politiska ansvaret är viktigt och uppdraget till utredningen kommer på beställning från Pensionsgruppen som tycker att det finns skäl att fundera över risken i förvalsalternativet, inte minst sedan Nobelpristagaren Richard Thaler varnat för att tekniken med hävstång kan leda till olyckliga konsekvenser med stora negativa effekter på de grupper som har oturen att gå i pension i en situation när finansmarknaderna drabbats av större nedgångar.

Utredningen och den promemoria som man ska leverera kommer att innebära slutet på den valfrihetsrevolution som inleddes när systemet infördes och där varje medborgare skulle göra ett "aktivt val", något som ett växande antal medborgare valde att strunta i. Och nu är alltså förvalet utgångsläget och aktiva val kommer bli en option för dem som är intresserade.

- Det är väl den slutliga förflyttningen efter 18 år med premiepensionssystemet som då byggde på marknadsföring från branschens aktörer och konkurrensneutralitet för branschen. Redan nu har ju fondtorget höjt ribban rejält och med ett upphandlat fondtorg kommer det förflyttas till en valfrihet med pensionsnytta och utifrån spararens behov. Här behöver även förvalet hänga med och fylla en ny roll, säger Mats Langensjö.

Till sin hjälp har han sekreteraren hovrättsassessor Erik Johansson, som till vardags arbetar i Göta Hovrätt. Han har också löpande avstämningar med finansdepartementet och Sjunde AP-fonden för att hitta vägar framåt och hantera problemet med risk och avkastning. Dessutom finns det, enligt Mats Langensjö, även gemensamma beröringspunkter med den utredning om ett upphandlat fondtorg som Mikael Westberg just nu utreder.

Och det är ett svårt politiskt dilemma. Om man väljer att sänka risken för alla kommer den prognostiserade avkastningen att gå ned, för alla, långsiktigt. Om man lägger risken högre är det "bara" vissa generationer som drabbas vid nedgångar. Politikerna måste därför ställa sig frågan om det är värt att ta några år av missnöjda sparare i vissa drabbade generationer när finansmarknaderna inte levererar om man i den andra vågskålen kan skapa en portfölj som blir bättre för en majoritet av spararna.