5 mar 2019 12:46

Skatterättsnämnden: Utländsk fondförsäkring är inte en k-försäkring

Under 90-talet och början av 2000-talet var utländska k-försäkringar en riktig modepryl och det såldes i hundratusental. Frågan då handlade om dessa försäkringar skulle ses som kapitalförsäkringar eller om de inte var försäkringar över huvud taget.

Efter ett antal domar och avgöranden i Skatterättsnämnden och skattedomstolarna kom man fram till att om det fanns någon form av försäkringsrisk i de här utländska fondförsäkringarna så skulle de kunna anses vara kapitalförsäkringar. Den försäkringsrisk man då satte som gräns var en procent av sparkapitalet vid dödsfall. Om den försäkrade skulle avlida under försäkringstiden och då hade 100 kr i sparkapital i sina fonder skulle dödsboet ersättas med 101 kr.

En senare fråga var hur man skulle förhålla sig om man istället hade försäkringar med negativ risk, alltså att dödsboet i situationen ovan istället skulle få 99 kr från försäkringsbolaget vid dödsfall. När den frågan prövades tidigare skulle en försäkring med negativ risk inte anses utgöra en k-försäkring eftersom försäkringsbolaget i det fallet inte tog någon risk, man betalade ju bara ut de pengar som de avlidna hade i sina fonder.

Här fanns det dock ett förbehåll som innebar att den försäkrade fick kompensation för den negativa försäkringsrisken genom att löpande påföras riskkompensation, vilket antagligen handlar om att överlevande försäkrade tilldelas arvsvinster.

Nu har frågan prövats igen av Skatterättsnämnden där en person frågar om hur en utländsk fondförsäkring med negativ risk - utan riskkompensation - ska betraktas i sammanhanget.

Skatterättsnämnden kommer fram till att en försäkring med de egenskaperna inte är att betrakta som en kapitalförsäkring och att den därmed inte ska beskattas enligt lagen om avkastningsskatt. Skatteverket håller med Skatterättsnämnden om att försäkringen i fråga inte är en kapitalförsäkring.

Frågan om riskkompensationen, alltså arvsvinsttilldelningen, var inget som explicit diskuterades i det avgörande som kom från Högsta Förvaltningsdomstolen 2015, men Skatterättsnämnden menar att det i sig inte skulle ha gjort någon skillnad. Det var ingen k-försäkring.

"Varken Skatterättsnämnden eller Högsta förvaltningsdomstolen resonerar emellertid kring frågan om riskkompensation och redan mot den bakgrunden torde det stå klart att den inte hade en avgörande betydelse för om försäkringen skattemässigt utgjorde en kapitalförsäkring."

Frågan kompliceras av att det i svensk lagstiftning inte finns någon tydlig definition av vad som är en kapitalförsäkring. I praktiken är en k-försäkring därför bara en pensionsförsäkring som inte uppfyller villkoren för att vara en sådan.

Skatterättsnämnden har frågat Finansinspektionen som inte heller tycker att den försäkring det är fråga om är en k-försäkring och skriver:

"Avsaknaden av riskkompensation får till följd att förmånstagarna varken får hela det sparande som gjorts fram till den försäkrades dödsfall utbetalt eller någon ersättning för den risk som den försäkrade stått till följd av risken att förlora en del av försäkringskapitalet vid dödsfall. Avtalets utformning innebär att avtalet saknar betydelse från försäkringsmässiga ståndpunkter. Produkten utgör därmed ett rent sparande.
Mot den bakgrunden gör Finansinspektionen bedömningen att den i ärendet aktuella produkten inte kan anses motsvara sådan försäkring som avses i 2 kap. 12 § III försäkringsrörelselagen (2010:2043)."

Och Skatterättsnämnden håller med Finansinspektionen och skriver att "den aktuella produkten inte anses utgöra en kapitalförsäkring enligt IL (Inkomstskattelagen) eller Avpl (Lagen om avkastningsskatt)".

Man kan dock fundera över frågan om riskkompensationen, alltså tilldelningen av arvsvinster, och om det inte kan vara en risk som bärs av försäkringstagaren. Om vi antar att en försäkring utbetalar 99 % enbart vid dödsfall och att den som överlever tilldelas arvsvinster så kommer ju den faktiska risken understiga en procent.

Om nu domstolarna konstaterat att försäkringsrisken ska vara lägst en procent av kapitalet för att det ska vara fråga om en k-försäkring så skulle ju en försäkring med negativ risk, alltså en 99-procentare, ha en lägre risk än en procent, givet att den försäkrade har fått tilldelning av arvsvinter från de avlidna spararna i kollektivet.

Frågan är om det inte snart är läge att i lag införa en tydlig definition av vad som är en kapitalförsäkring och inte. Det skulle spara Skatteverket, domstolarna och Skatterättsnämnden en hel del onödig möda.