8 mar 2019 12:38

Propp som ska stoppa dolda indexfonder till riksdagen

I går fattade regeringen beslut om att lämna ett lagförslag till riksdagen när det gäller aktivitetsgrad i fondförvaltning. Det har sitt ursprung i utredningen "En hållbar transparent och konkurrenskraftig fondmarknad", som lades fram 2016 och bland annat behandlade frågan.

Föreningen Aktiespararna rev ju 2014 upp en del damm genom att försöka komma åt vissa av fondjätten Roburs fonder som Aktiespararna hävdade var dolda indexfonder. Föreningen räknade fram att spararna betalat 7 miljarder kr för mycket under tio år genom att Allemansfonden och Kapitalinvest "tagit betalt för något som de inte ens har försökt att leverera". Jämförelsen byggde på en fondavgift på 1,42 procent för de förment aktiva fonderna och en indexfond som vid den här tiden kostade 0,42 procent, alltså en procentenhet mindre.

En anmälan gjordes till Allmänna reklamationsnämnden, ARN, men ledde inte till någon åtgärd eftersom nämnden inte ansåg sig behörig att pröva frågan.

Men frågan hamnade ändå i lagstiftarens fokus och nu, fem år senare, ska spararna få bättre information.

Lagförslaget är tänkt att stoppa de dolda indexfonderna, något som ska ske genom att lagen utvidgas och tvingar fondbolagen att redovisa aktivitetsgrad i förvaltningen.

Propositionen är ännu inte offentlig eftersom den inte är expedierad, något som väntas ske på tisdag den 11 mars. Genom att titta i den lagrådsremiss som regeringen lämnade i augusti 2018 är det dock inte särskilt äventyrligt att gissa att det kommer att bli en ny ordning för förvaltarna.

Kraven som införs i lag innebär att värdepappersfonder, som kan jämföras med relevanta index, i sina informationsbroschyrer och årsredogörelser ska redovisa inte bara hur fonden presterat i förhållande till index utan även aktivitetsgraden. Om fonden funnits i mer än två år ska man även ange historiska jämförelser för tidigare år och då ska "aktivitetsgraden även anges som volatiliteten i skillnaden mellan fondens avkastning och jämförelseindexets avkastning. Detta ska anges för varje år under de senaste tio åren eller den kortare tid som fonden har funnits. En förklaring till den uppnådda aktivitetsgraden ska lämnas".

Om det inte skett några stora förändringar på lagens vandring från lagrådet till proposition till riksdagen är det detta som ska gälla framöver. Nyfikna sparare ska därmed kunna lägga ytterligare en jämförelsemöjlighet som underlag för beslut för om man ska köpa eller göra sig av med en fond.

Frågan är bara hur många sparare som kommer att vara så noggranna att de förstår och inser att det kan vara dåligt att betala för en dyr aktiv fond om den i praktiken gör samma sak som en billig indexfond.

Ursprungligen skulle den nya lagen gälla från och med den 1 januari 2019 men regeringskaoset har lett till att man inte hunnit med att få den till riksdagen i tid. En gissning är att lagändringen görs till halvårsskiftet men det är, innan vi fått ta del av propositionen, än så länge en killgissning.