13 mar 2019 12:33

Ytterligare redovisning av aktivitetsgrad i fondförvaltningen - ett slag i luften?

I dag blev alltså regeringens proposition om Aktivitetsgrad i fondförvaltning offentlig. Förslaget har knådats och manglats alltsedan regeringen i oktober 2014 tillsatte en utredning med syfte att "stärka den svenska fondbranschens konkurrenskraft".

Utredningen fick, efter debatten om dolda indexfonder och deras prissättning, en ny hemläxa under 2015 där man skulle ta fram förslag för att göra det tydligt för sparare vad som är en aktivt förvaltad fond och vad som är en indexfond. Detta för att spararna inför ett köp skulle kunna avgöra om en fond verkligen förvaltas aktivt eller om den i praktiken bara är en indexfond, men prissätts som en aktiv fond.

Utredningens betänkande kom 2016 men här tyckte regeringen att det fanns mer att göra på området och därför tog man fram en promemoria som i delar var tuffare mot förvaltarna än utredningens förslag.

Förslaget som riksdagen nu av allt att döma kommer att klubba innebär att fondförvaltare ska redovisa hur aktiva de är när de väljer att placera spararnas pengar och därmed visa hur nära de följer "relevanta index".

Det blir därmed upp till spararen att avgöra om en fond ska vara värd pengarna. Men Konsumentverket, Sveriges Konsumenter och Aktiespararna har tyckt att det handlar om ett alldeles för tekniskt mått som kan vara svårt för kunderna att förstå och att de därför inte i allmänhet kommer att ha nytta av att informationen utökas. Sveriges Konsumenter uttryckte sig så här i regeringens referat:

"Föreningen framhåller att måtten skulle kunna vara av värde vid en rådgivningssituation, men tror inte att det kommer att få genomslag så länge rådgivningen präglas av intressekonflikter. Föreningen anser vidare att tillsynsmyndigheten borde övervaka så att passivt förvaltade fonder inte marknadsförs som aktivt förvaltade eftersom det handlar om vilseledande marknadsföring."

Det är lätt att instämma i farhågan. Och förslaget kommer för övrigt bara att gälla för den marknadsföring och försäljning av fonder som sker direkt av fondbolagen och inte de mellanhänder de använder sig av. Visserligen ska måttet redovisas i årsberättelser och finnas på webbplatserna med förklaringar för den aktuella fondens mål med förvaltningen, men kommer en sparare att ta till sig informationen?

Regeringen är nu bakbunden av en hel del EU-rättsliga regler. Såväl försäkringsdistributörer och värdepappersföretag har fått nya regler via IDD och MiFID2. De regelverken kan man inte peta i, varför de nya reglerna alltså inte träffar mellanhänderna. Ett ytterligare problem är att måttet aktivitetsgrad mätt som aktiv risk inte går att stoppa in i fondfaktabladen eftersom vad som ska stå där regleras i UCITS-direktivet och där kan man inte lägga till måttet.

Att tro att förslaget kommer att leda till några stora och omvälvande förändringar på fondmarknaden är knappast troligt. De 4 000 miljarder kr som förvaltas i fonder på fondmarknaden kommer nog att ligga kvar där de ligger. Att fonderna nu tvingas att redovisa ytterligare ett mått för kunderna, förutom avgifter och historisk avkastning, kanske kan öka tydligheten på marginalen. Några kunder kanske får upp ögonen och byter bort fonder som är dyra dolda indexfonder och ersätter dem med billigare indexfonder, men frågan är hur många som gör det.

Fondbolagen får också en ny börda när de måste beräkna och redovisa sin aktiva risk, något som kommer att kosta pengar och knappast leda till att fondförvaltningen i aktiva fonder blir billigare.

Regeringen skriver att den nya lagstiftningen kan leda till att Konsumentverket kan tvingas till ytterligare ingripanden med stöd av marknadsföringslagen för förvaltare som helt utelämnar information eller lämnar vilseledande information om aktivitetsgraden. Fast inte ens regeringen tror att det kommer att bli särskilt jobbigt för verket och skriver:

"Det kan på grund av detta även förväntas att antalet ingripanden kan komma att öka något. I sammanhanget bör beaktas att en sådan ökning då skulle ske från i dag mycket låga nivåer, eftersom tillsynsärenden hänförliga till användningen av jämförelseindex förekommer mycket sällan."

Just det. Det här är ingen viktig fråga för landets sparare även om det borde vara det. Aktiespararna konstaterade ju 2014 att spararna i två fonder förvaltade av Robur hade fått betala 10 miljarder kr för mycket för förvaltningen under en tioårsperiod, 2004–2014.

Nu har regeringen i alla fall försökt göra något åt saken men manöverutrymmet har varit ytterst begränsat med hänsyn till alla regelverk som kringgärdar fondmarknaden. Det ska bli verkligt intressant att se om spararna börjar jämföra olika fonders aktivitetsgrad från och med nästa årsskifte, när den nya lagen ska börja gälla.