19 mar 2019 13:21

Forena: Höj pensionsavgiften till från 17,21 till 18,5 procent – retroaktivt

Fackförbundet Forena fortsätter att lobba för en reformering av pensionssystemet som förbundets pensionsexpert Håkan Svärdman tycker har ett antal brister som behöver åtgärdas.

Det berättade han under ett välbesökt frukostseminarium på Forena i Stockholm idag på förmiddagen.

Hans kritik mot systemet bygger delvis på att livsinkomstprincipen urholkas i och med att det bara är en marginell skillnad på pensionsnivån mellan låginkomsttagare som arbetat i drygt 40 år och de som inte haft någon inkomst alls och därmed är hänvisade till bidragsdelarna, garantipension och bostadstillägg.

Den andra invändningen mot systemet är att kompensationsgraden för medel- och höginkomsttagare faller, något som i grunden handlar om att medellivslängden ökar.

Däremot visade han tydligt att låginkomsttagarna förbättrar sin situation efter pensionen och har en kompensationsgrad på 118 procent efter pensioneringen, räknad på en person född 1949. Vad man då ska ha i minnet är att det totalt sett handlar om lite pengar.

Om man inte ändrar i pensionsåldrarna kompenseras årskullen född 1954 med 48 procent av slutlönen medan de som föddes 2003 bara skulle få 40 procent, givet att de håller fast vid "normen", pension vid 65 år.

Skulle man addera riktåldern till kalkylen skulle de som föddes 2003 gå upp till 54 procent men det är inte tillräckligt, enligt Svärdman, som alltså både vill höja utträdesåldern och pensionsavgiften för att förbättra pensionen.

Svärdmans och Forenas förslag för att komma tillrätta med det senare problemet är att höja avgifterna till systemet och då framför allt återställa pensionsavgifterna till den nivå de hade när systemet infördes, 18,5 procent av inkomsten. Den ändrades genom en förändring av reglerna, orkestrerad av Göran Persson, som fick igenom att pensionsavgiften inte skulle vara pensionsgrundande vilket reducerade avgiften till 17,21 procent, 93 procent av 18,5 procent.

Svärdman och Forena vill nu se en återgång till 18,5 procent, något som med omedelbar verkan skulle höja pensionsnivåerna för alla.

Tekniken han vill använda innebär att man höjer den avgift som arbetsgivarna betalar som en del i socialavgifterna från 10,21 procent till 18,5 procent. Det höjer intäkterna från ålderspensionsavgifterna från 183 miljarder till 323 miljarder kronor. För att inte arbetsgivarna ska behöva stå för fiolerna så sänks istället den så kallade Allmänna löneavgiften, som är en ren skatt, från 10,72 procent till 2,69 procent. Det skulle sänka skatteintäkten från 187 miljarder kr till 47 miljarder, räknat för 2017.

Med det här tricket skulle alltså pensionssystemet blåsas upp och bli större och nuvarande och framtida pensionärer skulle få en pensionsnivå som är 7 procent högre – på en gång. Notan skulle i slutänden hamna hos finansminister Magdalena Andersson (S) som skulle behöva skjuta till 49 miljarder kr i statlig arbetsgivaravgift.

Genom omfördelningen skulle man med Svärdmans förslag på en gång kunna förbättra pensionerna och nå målet som riksdagen uttalade redan för 60 år sedan, en kompensationsgrad på 60 procent av inkomsten i pension. Det förutsätter dock att man även höjer utträdesåldern ur systemet med riktåldern.

Nu finns det en del problem med den här tekniken. Det faktum att man gör en retroaktiv höjning av redan intjänade pensionsrätter skulle enligt Forenas rapport öka systemets pensionsskuld till individerna.

Om man bara höjer framtida avsättningar till den nya nivån kommer pensionssystemet stärkas och i princip ta bort risker för att balanseringen eller bromsen läggs i, vilket kan vara smart för politikerna att undvika. Men om man tar Alexanderhugget och gör höjningen retroaktiv så blir det mer för alla och på en gång. Forena ser skulden som ”teoretisk” och skriver så här:

"Tillämpas retroaktiv uppräkning av pensionsrätterna ökar skulden i motsvarande grad. Hur detta på bästa sätt hanteras utifrån statsfinansiella skäl bör givetvis utredas. Dock är det viktigt att hålla i minnet att skulden är en teoretisk konstruktion och inte en faktisk monetär skuld, så utrymmet för kreativa lösningar är följaktligen stort."

Pensionsgruppen, som så sent som 2017 skrev att en höjning av avgifterna inte är ett alternativ till ett längre arbetsliv får därmed något att fundera över. Och enligt Svärdman verkar hans idéer ha slagit rot även i Pensionsgruppen eftersom både S och KD preliminärt tyckt att förslaget kan vara intressant att titta närmare på.

Återstår att se hur intresserad Pensionsgruppen och inte minst Finansdepartementet är av ”kreativa lösningar”.