1 apr 2019 12:53

Är en penningtvättande bank tillräckligt hållbar för att platsa i PPM?

Den senaste tidens turbulens kring Swedbank och den misstänkta penningtvätten reser frågor kring hur banken förhåller sig till sina egna mål kring hållbarhet.

Swedbank gör ett stort nummer av hållbarhet och skriver på sin hemsida under fliken "Hållbarhet" bland annat följande:

"Inom betalaområdet förekommer olika typer av risker. Riskerna kan vara kopplade till bland annat penningtvätt och finansiering av terrorism. Det är därför viktigt för oss att vi känner våra kunder, förstår varifrån deras pengar kommer och relationen till banken då det ger oss bättre möjligheter att upptäcka avvikande beteenden."

Att motverka penningtvätt är alltså ett sätt att bli mera hållbar. På hemsidan påpekar Swedbank att man försöker minimera risker genom att motverka risker för penningtvätt, terroristfinansiering och korruption.

"Genom bankens "känn din kund"-process, våra systemstöd för övervakning av transaktioner och avstämningar av kunddatabaser mot sanktionslistor minimerar vi dessa risker i verksamheten", skriver man på hemsidan.

Här framgår också att det är något som man misslyckats med tidigare:

"Vid en inspektion genomförd under året av finansinspektionen i Lettland, Financial and Capital Market Commission, identifierades brister i Swedbanks interna kontrollsystem för förebyggande av penningtvätt."

Av de 17 FN målen om hållbarhet finns skrivningar om penningtvätt. I mål 16:4 står det bland annat att man ska verka för att: "bekämpa organiserad brottslighet och olagliga finans- och vapenflöden" och "till 2030 avsevärt minska de olagliga finansiella flödena".

Sätts målet till 2030 kan man säga att Swedbank har tid på sig, men hållbarhetsfrågorna har ytterligare och mer direkta kopplingar till verksamheten i banken.

I den pågående omstruktureringen av Pensionsmyndighetens fondtorg har frågor om hållbarhet tagits upp bland kriterierna för fonder som ska få vara med på torget. Här är det frågan om hur Swedbanks Fondbolag Robur ska betraktas.

Bolaget ägs ju av en bank som anklagas för penningtvätt och Robur kan därmed sägas ha tydliga kopplingar till en bank som inte i praktiken klarar av att möta vissa av FN:s långsiktiga hållbarhetskrav. Åtminstone inte än.

Pensionsmyndigheten har i sina förklaringar till fondavtalet skrivit så här:

"Villkoret om hållbarhetsarbete vid fondförvaltning är en miniminivå för hållbarhetsarbete vid fondförvaltning. Pensionsmyndigheten kommer att reglera det i fondavtalet och det omfattar alla fonder på fondtorget. En fondförvaltare ska ha undertecknat de FN-stödda principerna för ansvarsfulla investeringar, Principals for Responsible Investments (PRI), eller omfattas av det undertecknande av PRI:s principer som har gjorts av fondförvaltarens företagsgrupp. Kraven på hållbarhetsarbete gäller såväl vid avtalets ingående som under avtalstiden."

Här kan konstateras att det är enkelt att underteckna något men betydligt svårare att leva upp till detta i praktiken.

Frågan blir då förstås om ett fondbolag som Robur, med hänsyn till sitt moderbolag, kan sägas ha uppfyllt hållbarhetskravet i praktiken "såväl vid avtalets ingående som under avtalstiden", som Pensionsmyndigheten uttrycker saken.

Det ska bli spännande att se hur Pensionsmyndigheten väljer att betrakta hållbarhetskraven när man behandlar ansökan om fondavtal från den tidigare största aktören, fondbolaget Robur.

Att hävda att man är ett dotterbolag till banken som inte ägnat sig åt penningtvätt eller svindleri som nu utreds av Ekobrottsmyndigheten är inget hållbart argument. Pensionsmyndigheten är ju noga med att "närstående aktörer och intressenter" ska följa samma regler som fondbolaget i fråga, vilket följer av regleringen "God sed på Premiepensionstorget". Där läser Pensionsnyheterna följande:

"Om Närstående aktör vidtar en åtgärd i strid med god sed, svarar Fondförvaltaren för denna åtgärd på samma sätt som om Fondförvaltaren vidtagit åtgärden själv. Detta innebär t.ex. att Fondförvaltaren är ansvarig för att Närstående aktörer vid extern kapitalförvaltning, rådgivning, marknadsföring, information och försäljning som rör placering i fonden på Pensionsmyndighetens fondtorg inte skadar förtroendet för premiepensionssystemet eller i övrigt kan skada pensionsspararnas intressen."

Följande formulering i regelverket God Sed på Premiepensionstorget kan bli besvärande för Robur när man har en ägare som för närvarande utreds av åklagare för svindleri. I paragraf 2.1 står det så här:

"Fondförvaltaren är ansvarig för att förekomsten av Intressent i samband med fondverksamheten inte skadar förtroendet för premiepensionssystemet eller i övrigt kan skada pensionsspararnas intressen."

Ännu är det bara ett fåtal fondbolag som fått grönt ljus för att vara med på Pensionsmyndighetens fondtorg och Robur är alltså inte ett av dessa.