Många konsumenter tar för stora risker med sitt sparande utifrån deras ekonomiska situation och kapacitet och provisioner i rådgivningen gör fortfarande att många inte får lämpliga sparråd utan sådana som mest gynnar rådgivaren. Det är några av de största riskerna för konsumentskydd som Finansinspektionen identifierat i sin senaste konsumentskyddsrapport.
De senaste åren har förutsättningarna för avkastning på sparade medel varit svåra för konsumenterna; räntorna har varit låga och bankernas sparräntor är väldigt låga, samtidigt som investeringar i räntebärande papper med låg risk gett dålig avkastning. Aktier kan ge mer i avkastning men riskerna är också stora, vilket sista kvartalet förra året visade med breda nedgångar på aktiemarknaderna.
"FI ser en fara i att en del konsumenter i jakt på högre avkastning därför tar större risker än vad som är lämpligt utifrån deras ekonomiska situation och kapacitet att klara dåliga utfall till exempel i form av prisfall på aktier eller förluster på ränteplaceringar med kreditrisk. Rådgivare kan komma att dra fördel av konsumenters sökande efter god avkastning och erbjuda riskfyllda produkter med höga avgifter för att öka sina egna intäkter", skriver Finansinspektionen i rapporten.
I rapporten kommenteras även nya regelverk för bland annat försäkringsdistribution som trädde i kraft under 2018. Nya krav för själva rådgivningen kom på plats som syftade till att främja en tillväxt av mer oberoende rådgivning. De värdepappersbolag som inte erbjuder oberoende placeringsrådgivning får ta ut provisioner såvida ersättningarna höjer kvaliteten på tjänsten de utför. Och vid råd om försäkringsbaserade investeringsprodukter får ersättningen inte motverka distributörens möjligheter att tillvarata kundens intressen, heter det.
Dock ser FI fortfarande en risk att kunder antingen erbjuds eller inte avråds från produkter som inte passar deras förutsättningar.
"FI:s kartläggning visar att majoriteten av värdepappersföretagen fortfarande tar emot provisioner. Komplexa produkter till höga avgifter och som är svåra att förstå, kan erbjudas konsumenter som efterfrågar placeringar med avkastning men har låg förståelse för den risk och kostnad som dessa produkter innebär. Därför bedömer FI att kunderna fortsatt kan komma att ges råd som snarare styrs av provisioner än kundens bästa. Av det skälet är det viktigt att FI fortsätter att bedriva en aktiv tillsyn på detta område", framgår det av rapporten.
En annan för FI viktig fråga i sammanhanget är att konsumenter känner sig trygga över att den de möter vid rådgivning lever upp till befintliga kompetenskrav, oavsett vilka bakomliggande uppdragsförhållanden som finns. Här konstaterar myndigheten att antalet anknutna ombud på fem år stigit från 190 till drygt 370, en ökning på nära 90 procent.
"Värdepappersföretag använder ofta anknutna ombud för att nå ut till fler konsumenter. Det kan också vara ett sätt att hålla kostnaderna nere i och med att företagen då inte behöver anställa egen rådgivningspersonal. Här anser FI att det finns en risk att företagen inte har tillräckliga organisatoriska arrangemang och kontrollfunktioner för att leva upp till sitt långtgående ansvar för att de anknutna ombuden har tillräckliga kunskaper och kvalifikationer och är lämpliga för den verksamhet som de bedriver", skriver FI.
Därför är rådgivningstillsyn en viktig fråga för Finansinspektionen framöver. Både rådgivning och produktframtagande samt hur bolag följer provisionsreglerna ska ha stort fokus i arbetet både när det gäller försäkringsförmedlare och värdepappersföretag. Dessutom ska tillsyn över värdepappersföretag som använder sig av anknutna ombud prioriteras.
"Skälet till det är att säkerställa att konsumenter som tecknar avtal och får rådgivning den vägen skyddas på samma sätt som om de tecknat avtal direkt med värdepappersföretaget", uppger FI.