Under den senaste månaden har det debatterats friskt om Länsförsäkringar Livs om¬bildning till vinstutdelande. Högst upp på barrikaderna står aktuarien Stig Aggevall som i Dagens Industri hävdar att LF Livs sparare riskerar att förlora uppemot 10 miljar¬der kr vid en ombildning, eftersom spararna inte ska få ersättning för varumärket och rörelsen utan endast få sig gottskrivet det förvaltade kapitalet i bolaget. Genom att inte räkna in marknadsvärden av dotterbolagsaktier, varumärket och värdet av fram¬tida goodwill så kommer LF:s sparare att bli blåsta.
Länsförsäkringar har svarat på anklagelserna genom sin vd Jörgen Svensson som menar att det är Länsförsäkringsbolagen som äger aktierna i livbolaget och att de värden som tillhör aktieägarna inte ska delas ut till spararna.
Han nämner även att det är Länsförsäkringsbolagen som skjutit till kapitalet i bolaget genom åren och byggt upp det. Det bör betyda att det inte byggts upp med de avgifter som tagits ut av spararna, utan aktieägaren har stått för startkapital och löpande finan¬siering. Aktieägaren, inte spararna, äger också varumärket.
Om det avtalet kommit till i ordning efter en förhandling mellan spararna och aktieägar¬na på armlängds avstånd, kan det vara en helt rimlig ordning. Men det är inte alltid det gått till på det viset i andra hybrid¬bolag, varför det förhållandet kan behöva sättas under lupp av Finansinspektionen.
Rätt och fel
Vem som har rätt och fel i sam¬manhanget är inte alldeles lätt att veta. I Försäkringsrörelselagen står följande att läsa:
16 § För ett livförsäkringsaktiebolag som driver verksamhet utan villkor om vinstutdelning i bolagsordningen och som skall övergå till vinstutde¬lande verksamhet får sådana villkor om vinstutdelning som avses i 15 § stadfästas endast om uppskrivningsfonden, kon¬solideringsfonden, fond för orealiserade vinster och an¬dra övervärden i bolaget, med avdrag för aktiekapitalet och överkursfonden, gottskrivs försäkringstagarna och an¬dra ersättningsberättigade på grund av försäkringarna som återbäring eller på annat sätt. Lag (2000:67).
Det är den här paragrafen som Finansinspektionen nu ska tolka för att se till att inte försäkringstagarnas rätt försämras, något som står i paragraf 15 i samma lag. När Handelsbanken Liv skulle ombildas var avgörandet av sådan vikt att Finansinspektionen ansåg att man borde fråga re¬geringen om hur paragrafen skulle tolkas.
Regeringen skrev då att tillgångar som ansågs tillhöra aktierätten inte skulle vara något som spararna skulle ha rätt till men just begreppet aktierätten finns inte defi¬nierat utan är något som Fi¬nansinspektionen fått tolka.
Inte penetrerat
Och FI får det minst sagt lite jobbigt när det gäller frågor om värderingen av de tillgångar som finns i LF Liv. I juni 2008 skrev FI till föreningen Pros¬kandia att man inte haft an¬ledning att penetrera alla olika övervärden.
Med det här synsättet kan det även i fortsättningen bli så att försäkringstagare i ombildade bolag inte får betalt en krona för de värden som kan sägas ligga i rörelsen, kontorsnät, organisation utan de värdena landar hos ägaren och alltså tillhör aktierätten, vad nu det är. De finns ju inte beräknade utan är att betrakta som goodwillposter som för¬säkringstagarna inte får något för. FI verkar vara medveten om detta men konstaterar bara att det kan ju dock finnas vissa tillgångar där det inte alltid är lätt att fastställa ett marknadsvärde, till exempel dotterbolagsaktier.
Läser man i specialmotiveringen till propositionen står det svart på vitt att med med övervärden avses enligt bestämmelserna skillnaden mellan bokförda värden och verkligt värde samt så kallad goodwill som förekommer i bolaget ska tillföras försäkringstagarna tillsammans med konsolideringsfonden.
Lite svajigt
Det kan också bli lite svajigt att bedöma verkliga värden utifrån de underlag Finansinspektionen hittills godkänt. I fallet med Handelsbanken Liv hävdade man att de utökade garantier spararna fick i viss mån kunde kompensera spararna för att man inte fick med sig alla värden.
Det innebär att man kan ha sett att det funnits tillgångar som varit värda något men som spararna inte fått, men att de istället fått kompensation på annat sätt.
Riktigt komplicerat blir det förstås om FI anser att frågan är så principiellt viktig att man än en gång måste fråga re¬geringen. Om man då får ett förtydligande av regeringen så innebär det ju att FI förra gången inte hade all information och att man då kan ha fattat fel beslut och räknat in för få eller för många övervärden när man godkänt tidigare beslut.
Missnöjda kunder
Det kan öppna för kritik från missnöjda kunder i de redan ombildade bolagen, som då tycker att det kan ha funnits värden som de inte fått ersättning för vid ombildningarna.
Så den enkla lösningen för FI vore att gå på den linje som Länsförsäkringar Livs vd Jörgen Svensson varit inne på där man tillskriver kunderna värdena i tillgångsportföljen plus konsolideringsfonden och de andra delarna som står upp¬räknade i lagen.
Men det är knappast något som Stig Aggevall och andra kritiker kommer att låta sig nöja med. Och med hänsyn till vad som sägs i lagens förarbeten är det mycket tveksamt om en sådan tolkning skulle hålla för prövning.
Pensionsnyheterna Analys nr 1 2009