3 apr 2019 12:37

Se till att arbete lönar sig bättre, säger Svenskt Näringsliv

Grunden för bra pensioner är fler arbetade timmar och politikens inriktning bör vara att förbättra incitamenten att arbeta. Det enklaste sättet att göra det är att titta på skatter och grundavdrag, säger Svenskt Näringslivs pensionsexpert Ingvar Backle.

"Reformer på pensionsområdet handlar oftast om höjda pensioner och pensionsinbetalningar, men för att hålla ihop pensionssystemet behöver vi förslag som främjar en arbetslinje", säger han.

Regeringen arbetar just nu med flera reformer och har bland annat två förslag ute på remiss. Det handlar om höjda åldersgränser i pensionssystemet och ett förbättrat grundskydd för pensionärer. I det senare innebär förslaget att garantipensionen höjs med 200 kronor i månaden. I sin årsrapport för 2017 räknade AMF ut att en person som börjat jobba heltid som 25-åring 1970 och har en lön på 25 000 vid pensioneringen har 833 kronor mer efter skatt, inklusive bostadstillägg, än en person som inte arbetat en enda dag. Regeringens föreslagna höjning av garantipension minskar skillnaden till lite över 600 kronor.

Därför anser Backle att incitamenten för att arbeta måste bli bättre och att politikerna måste titta på skatter och grundavdrag. Detta eftersom höjda åldrar i pensionssystemet inte är den enkla lösning på finansieringen av pensionssystemet som man kan tro. De ökade skatteintäkterna kommer inte räcka för att täcka utgifterna som samtidigt uppstår när fler får ta ut sjuk- och arbetslöshetsersättning ytterligare två år. Idag kommer var femte person som börjar ta ut pension vid 65 från sjuk- och arbetslöshetsersättning. En höjd riktålder innebär två års förlängning för en stor grupp, menar Svenskt Näringsliv.

"Socialdepartementet räknar med dynamiska effekter, skatteintäkter, av att fler jobbar längre, men de säkraste siffrorna vi har är kostnadsökningen. Vi har räknat försiktigt på skatteinkomsterna i ett scenario där de fyra femtedelar som arbetar fram till 65 skulle arbeta och betala skatt i två år till. Beräkningarna tyder på att det dessa skatteinkomster inte räcker till för att finansiera den ökade kostnaden för den femtedel som blir kvar två år till i sjuk- eller arbetslöshetsförsäkringarna", säger Ingvar Backle.

Svenskt Näringsliv menar också att en höjning av pensionsavgiften, som också är en stor del i debatten, inte får någon effekt på pensionsutbetalningarna förrän efter en lång tid. Grunden för hela socialförsäkringssystemet är därför att öka antalet arbetstimmar under hela livet.

"Det är svårt att övertyga landets löntagare om att de måste arbeta längre för "nationens skull", för att rädda pensionssystemet. Väljer man att jobba vidare efter pensionsåldern är det något man gör för sig själv. Samhället borde i högre utsträckning ta vara på de enskildas drivkrafter att arbeta genom att se till att arbetet lönar sig bättre", säger Backle.