10 apr 2019 12:34

Regeringen hoppas: Utträdesåldrarna stiger - pensionen tas ut senare

Regeringen spår att svenskarna i växande utsträckning kommer att öka under kommande år. Men hittills har inte utträdesåldrarna gått i takt med livslängdsökningarna.

I vårpropositionen visar man att kvinnornas utträdesåldrar ökat från 61,7 år 1990 för att 2017 landa på 63,5 år. Det är en ökning med 1,8 år. Samtidigt har den återstående livslängden efter 65 år ökat från 19 år till 21,4.

Männen lyckas i än mindre utsträckning förlänga sina arbetsliv för att matcha den högre livslängden. Deras utträdesålder har ökat med 1,5 år sedan 1990 då man i snitt lämnade arbetsmarknaden vid 63,0 år. 2017 blev den därmed 64,5 år. Men den återstående livslängden efter 65 har ökat från 15,3 år till 19,1 år, nästan fyra år, något som bidrar till att sänka pensionsnivåerna och säkert öka klagomålen på systemets leveranser.

Men regeringen tror att läget kommer att förbättras och skriver:

"Ett bättre hälsotillstånd i kombination med att färre har fysiskt krävande arbeten har förbättrat förutsättningarna för att fortsätta arbeta längre upp i åldrarna. Vidare är utbildningsnivån högre än tidigare, och personer med högre utbildning lämnar vanligtvis arbetsmarknaden senare än de utan högre utbildning."

Om folk fortsätter med det ohållbara pensioneringarna kan det bli problem - även för staten, skriver regeringen:

"Om utträdet från arbetsmarknaden inte senareläggs innebär det att den genomsnittliga ålderspensionen kommer att öka långsammare än de sysselsattas inkomster, eftersom pensionen blir lägre när medellivslängden ökar och de intjänade pensionsrättigheterna måste fördelas på fler pensionsår. En sådan utveckling skulle kunna skapa hållbarhetsproblem om fler pensionärer blir berättigade till andra ersättningar, t.ex. garantipension och bostadstillägg för pensionärer."

Det finns dock institutionella faktorer som kan bidra till att få folk att stanna längre på jobbet och här nämner regeringen de förslag till förändringar som Pensionsgruppen enats om där lägsta åldern för uttag av pension ska höjas från dagens 61 år till 64 år och åldern för att få garantipension höjs från 65 till 66 år.

Samma pensionsgrupp har också föreslagit att grundskyddet ska höjas genom att bland annat bättre bostadsbidrag och bättre garantipensioner, något som nu ligger i stöpsleven för ny lagstiftning.

Det hela kanske är så enkelt som att människor tycker att de har råd att gå i pension tidigare än vad myndigheterna tycker är hållbart. Det är inte alls omöjligt att till exempel generösa tjänstepensioner och eget sparande på tidigare högavkastande finansmarknader gör att man struntar i kamerala pekpinnar från myndigheter och väljer golfklubbor i stället.