10 apr 2019 12:36

Ingen balansering i sikte i inkomstpensionssystemet

I vårpropositionen skriver regeringen att man inte tror att det kommer att bli aktuellt med någon balansering eller broms i inkomstpensionssystemet under de närmaste åren.

Visserligen kommer avgiftsintäkterna inte att täcka de ökande pensionsutbetalningarna i takt med att pensionsutbetalningarna blir högre, men de underskotten täcks med pengar från AP-fonderna.

Regeringen räknar med att pensionsutbetalningarna ska öka med 2,8 procent per år under de närmaste tre åren. Avgiftsinkomsterna, alltså den totala lönesumman som man drar avgifterna ifrån, väntas stiga något mer, 3,3 procent, siar regeringen.

Det finansiella sparandet i ålderspensionssystemet ökade under 2018 som en effekt av att ökningen av inkomstpensionerna blev svagare än 2017. Det var en följd av att balanseringen, eller bromsen var åtdragen efter finanskrisen. Det ledde till lägre pensionsuppräkningar under åren 2010-2014. Därefter skedde snabbare uppräkningar för att återställa pensionernas värde och 2018 var balanseringen klar.

Nu tror inte regeringen att den kommer att behöva aktiveras igen under åren 2019–2022 vilket innebär att balanstalet, systemets tillgångar i förhållande till skulderna, håller sig över talet ett under de närmaste åren.

Prognosen för inkomstindex utveckling 2018-2022 ser ut så här:
2018: 1,5; 2019: 3,1; 2020: 2,8; 2021: 2,7; 2022: 2,9.