11 apr 2019 12:57

Oberoende rådgivare fortfarande en liten del av marknaden, enligt FI

Finansinspektionen har gjort en särskild kartläggning av rådgivningsmarknaden samt automatiserade tjänster och konstaterar att bolag som ger råd om egna produkter eller tar provisioner alltjämt dominerar, även om det börjar röra sig mot en mer transparent prissättningsmodell. Detta har FI berört lite i sin nya konsumentskyddsrapport men går i granskningen in på mer detaljer kring rådgivningsmarknadens utveckling.

Problemet med otydliga rådgivningskostnader och provisioner som lett till att kundernas bästa inte tillgodosetts har myndigheten lyft fram i äldre rapporter också. Sedan dess har MiFID 2-regelverket trätt i kraft där tanken är att de som kallar sig oberoende inte ska få ta emot provisioner. Dessutom ska aktörer ha ett tillräckligt varierat utbud som inte är kopplad till egna bolaget.

I den senaste kartläggningen ingår 74 värdepappersbolag och banker. Bara åtta av dem uppger att de klassificerar hela eller delar av verksamheten som oberoende. Av de kartlagda är det 53 stycken som kategoriseras som icke oberoende.

Att merparten valt det här tillvägagångssättet förklarar de bland annat med att efterfrågan på oberoende rådgivning är låg och att regelverket är krångligt. Utöver oberoende och icke oberoende rådgivare fanns bland de bolag som i kartläggningen sådana som bara erbjöd diskretionär förvaltning och/eller hade tillstånd för investeringsrådgivning som de inte använde.

FI har ställt uppföljningsfrågor till 32 av de 53 icke oberoende rådgivarna och av svaren framgår att en fjärdedel av de 32 har eller ska i framtiden erbjuda en ersättningsmodell där de tar ut en avgift från kunderna och inte tar emot tredjepartsersättningar, eller att de återför dessa till kunderna precis som en oberoende rådgivare måste göra. Trots att de får behålla tredjepartsersättningar har de alltså valt att göra som de oberoende bolagen, enligt FI.

Vad gäller kartläggningen av robotrådgivare framgår att marknaden är liten och att tjänsterna varierar både i omfattning och komplexitet.

"Vissa automatiserade tjänster faller klart inom det tillståndspliktiga området medan andra förefaller vara utformade för att inte kunna bli betraktade som tillståndspliktig investeringsrådgivning, exempelvis så kallade sorteringstjänster. Det kan i dessa fall vara svårt för konsumenterna att uppfatta att det inte är ett investeringsråd som de får från tjänsten. Det ställs därför höga krav på att bolagen är tydliga med vad de erbjuder för att undvika att konsumenter köper produkter i tron att de är lämpliga eller passande fast någon sådan prövning inte skett", skriver FI.

Fotnot: Sorteringstjänster innebär att kunderna får svara på frågor digitalt om till exempel riskvilja, placeringshorisont och kunskaper om finansiella instrument. Med ledning av svaren på dessa frågor får de ett urval av lämpliga produkter som de själva kan välja mellan.