11 apr 2019 12:59

Regeringen slopar Riksrevisionens förslag om effektivare premiepensionssystem

Förra året levererade Riksrevisionen en utredning om förvaltningen av premiepensionssystemet och hur den kan bli mer kostnadseffektiv. Slutsatsen var att det finns fler faktorer som försvårar en mer kostnadseffektiv förvaltning och förslag på åtgärder lämnades till regeringen i en rapport.

Regeringen väljer dock att inte gå vidare med förslagen och hänvisar till att premiepensionssystemet redan är under omstöpning. Det framgår av skrivelsen som nu lämnas till riksdagen.

Det Riksrevisionen kom fram till i sin granskning är att kostnadsredovisningen inte är heltäckande och att det finns effektivitetsbrister på fondtorget. Redovisningen av kostnader som till exempel ligger utanför Pensionsmyndighetens rabattmodell är inte heltäckande och det saknas bland annat en heltäckande redovisning för fond-i-fonder och deras resultatbaserade avgifter och transaktionskostnader. Dessutom finns tecken på att fondförvaltare sätter produkternas avgifter i relation till rabattmodellens konstruktion, menar Riksrevisionen.

Avsnittet om effektivitetsbrister handlar om att spararna får ett högre kapital vid passiv förvaltning. Den självsanering som är tanken bakom ett system med många privata aktörer och väldigt informerade och aktiva sparare fungerar inte fullt ut och därför riskerar många att betala för mycket för fonder som inte levererar en bra utveckling.

Det finns informationsverktyg på fondtorget men Riksrevisionen menar att det saknar viktig information så som hur sparandet påverkas av vissa kostnadsposter, hur avgifter sätts och vilka strategier fondbolag använder.

"Ett annat tecken på bristande effektivitet i systemet är att fondförvaltare periodvis synes ha anpassat sina avgifter till rabattmodellen, på ett för spararna ofördelaktigt sätt. Ett exempel på det var efter vissa regel-förändringar i fondlagstiftningen år 2011 som underlättade för fondförvaltare att sätta högre avgifter. Samtidigt visar granskningen att det stora flertalet sparare inte reagerar genom att byta till en annan fond när avgiftsuttaget ökar. Granskningen visar vidare att vissa förvaltningsformer är konstaterat ogynnsamma för spararen. Ett exempel är extern förvaltning genom fond- i-fond, vilket har ökat från 4 procent år 2010 till 28 procent år 2017 räknat som andel av kapitalet förvaltat av privata fondförvaltare. Fond-i-fond har en högre avgift och sämre värdeutveckling än traditionella fonder", enligt Riksrevisionen.

En annan slutsats som dras är att det saknas ett tydligt huvudmannaskap för tillsyn av premiepensionen, eftersom det är fördelat mellan Finansinspektionen och Konsumentverket. Det saknas ett tydligt fokus på att utreda skäligheten i uttagna avgifter, trots att det ligger inom myndigheternas mandat att granska detta, menar Riksrevisionen som ville att regeringen skulle:

- utreda möjligheten att ställa högre krav på fondbolag som vill verka på
fondtorget att redovisa samtliga kostnader
- ge Pensionsmyndigheten (eller den myndighet som framöver förvaltar
premiepensionen) i uppdrag att genomföra regelbundna utvärderingar av kostnadseffektiviteten på fondtorget.

Att kostnadsredovisningen är bristfällig och att det finns effektivitetsbrister instämmer regeringen i men på grund av att Pensionsgruppen redan sjösatt en omstöpning av systemet ska inget göras åt Riksrevisionens förslag. Det första steget med det nya fondtorget är redan igång och det andra steget med ett upphandlat fondtorg samt bildandet av en ny myndighet som ska ansvara för fondtorget kommer nästa år.

"Med hänsyn till att en reformering av premiepensionssystemet redan har påbörjats anser regeringen att det inte är lämpligt att nu påbörja en utredning av möjligheten att ställa högre krav på fondbolag som vill verka på fondtorget att redovisa samtliga kostnader eller ge Pensionsmyndigheten i uppdrag att genomföra regelbundna utvärderingar av kostnadseffektiviteten på fondtorget. Med detta anser regeringen att Riksrevisionens rapport är färdigbehandlad", skriver regeringen.

Beredning av skrivelsen är 7 maj och planerat beslutsdatum blir den 28 maj.