11 apr 2019 13:03

Svidande kritik mot regeringens förslag om grundpension från Pensionsmyndigheten

Pensionsmyndigheten har nu skickat sitt remissvar på regeringens promemoria om ett förbättrat grundskydd för pensionärer. Den har kommit till på beställning från Pensionsgruppen och handlar om höjningar av garantipensionen och förbättrade förmåner för bostadstillägget för pensionärer samt förändringar i äldreförsörjningsstödet.

Pensionsmyndigheten konstaterar att de nya reglerna, tvärtom mot vad man angivit som skäl för reformen, inte gör reglerna enklare utan krångligare.

Pensionsmyndigheten skriver att de föreslagna förändringarna visserligen innebär ett bättre skydd men påpekar att "kopplingen mellan arbete och pensionens storlek försvagas".

Det här betyder konkret att förbättringar av grundskyddet leder till att det, allt annat lika, blir lite mindre lönsamt att ha arbetat och tjänat in pensionsrätt än att inte ha gjort det.

Pensionsmyndigheten anser vidare att det behövs mer utredningsarbete för att genomföra förändringar av skyddet och att man bestämmer sig för vilka behov man egentligen vill tillfredsställa med det som man kallar "det komplexa grundskyddet".

Just komplexiteten leder till att Pensionsmyndigheten redan i dagsläget, bara när det gäller bostadstillägget, gör omkring 200 000 felaktiga utbetalningar per år, oftast för att mottagarna inte anmält ändrade förutsättningar.

"De föreslagna reformerna innebär att fler kommer att kunna få bostadstillägg, vilket enligt myndighetens uppfattning också innebär fler komplexa ärenden och en ytterligare ökad risk för felutbetalningar. De föreslagna ändringarna gör inte heller förmånen lättare att förstå, vilket hade varit önskvärt. De leder till att det blir oförändrat eller något svårare för pensionärerna att förstå förmånen och kunna uppfylla sina skyldigheter, såsom att anmäla ändrade uppgifter, på ett bra sätt och i rätt tid."

Pensionsmyndigheten avstyrker helt två av förslagen i promemorian. Det ena handlar om vilka inkomster som ska ligga till grund för beräkningen av bostadstillägget och det fribelopp som ska finnas.

I promemorian ville lagstiftaren göra skillnad på olika sorters inkomster vid beräkningen. Vissa inkomster skulle då ges vikten 92 procent och andra 100 procent vid beräkningen, något som Pensionsmyndigheten tycker illa om och skriver:

"Pensionsmyndigheten anser att alla inkomster ska behandlas lika och viktas med 100 procent vid beräkningen av bostadstillägg, inte med 92 procent för vissa inkomster som föreslås i promemorian."

Pensionsmyndigheten tycker också att man från lagstiftarens sida måste berätta vad man tycker att garantipensionen ska ha för funktion i framtiden. I nuläget är den prisindexerad vilket gör att gapet mellan den inkomstindexerade inkomstpensionen ökar i tider av låg inflation och högre realtillväxt, något som innebär att den kommer att svältas ut på sikt.

Myndigheten undrar om "lagstiftaren vill fasa ut garantipensionen i takt med inkomstutvecklingen genom att bibehålla prisindexeringen, eller vill bibehålla garantipensionens värde genom att koppla dess gränsvärden till inkomstutvecklingen."

"Valet mellan dessa två alternativ skulle också kunna prövas löpande av regering och riksdag. Huvudorsaken till att myndigheten anser att det är viktigt att lagstiftaren uttalar sig om den långsiktiga ambitionen för garantipensionen är att det skulle förbättra pensionärers och pensionssparares möjligheter att ta ställning till vad de kan förvänta sig när det gäller denna del av samhällets grundskydd för pensionärer."

Pensionsmyndigheten påpekar också att tidpunkten när den nya lagen ska gälla, den 1 januari 2020 inte kommer att fungera. Detta eftersom myndigheten beslutar om utbetalningar från de här systemen månaden innan utbetalningen. Pensionsmyndigheten föreslår därför att nya regler bör träda i kraft senast den 15 november 2019 för att vara i full funktion i januari 2020.

Sammanfattningsvis får lagstiftaren en hel del bakläxor och röda bockar i kanterna och det ska bli intressant att se i hur stor utsträckning regeringens egen expertmyndighet får gehör för sina synpunkter när det blir dags att skriva lagrådsremiss.

Remissvaret är omfattande och fyller 22 sidor.

Pensionsnyheterna och Pensionsmyndigheten kommer att ha ett frukostseminarium den 24 april där frågan om grundskyddet kommer att behandlas mer ingående. Det finns fortfarande ett fåtal platser kvar till seminariet och anmälan kan göras här:

Frukostseminarium