17 dec 2008 12:37

Pensionsåldern är marginalen

Svenska staten kan upprätthålla dagens servicenivå också i framtiden utan att det är för ansträngande för budgeten. Men det är på håret. För att få lite marginaler, eller för att få utrymme till ytterligare reformer, behövs en höjning av den faktiska pensionsåldern. Det visar utredningen ”Sveriges ekonomi – Scenarier på lång sikt”, som presenterades nyligen.

Om pensionsåldern ökar med ett år jämfört med hur det är idag så skulle det öka marginalerna för den offentliga sektorn betydligt enligt utredningen. Men den ekonomiska situationen är trots allt stabil. Den offentliga service som finns idag kan upprätthållas också på lång sikt utan skattehöjningar eller andra liknande åtgärder. Men marginalerna är alltså mycket små.
– Man kan säga att vi testar om dagens offentliga samhälle klarar av morgondagens befolkning, säger Martin Hill, som tillsammans med Philip Löf och Thomas Pettersson står bakom utredningen, till Pensionsnyheterna.
De kommande årtiondena kommer arbetskraftutbudet successivt att minska. Befolkningen blir allt äldre och förväntas inte öka i någon större omfattning. Efter 2035 verkar det dock som att det kommer att vända. Årskullarna som blir gamla då är inte alls lika stora som de som är på väg in i pensionen i dag, samtidigt som befolkningen ökar.
Thomas Pettersson påpekar att det som nu presenteras är modellbaserade scenarior på utvecklingen av ekonomin på lång sikt.
– Det är viktigt att poängtera att det här inte är en prognos. Däremot bygger vi scenarierna till en viss del på SCB:s prognoser över utvecklingen, säger Thomas Pettersson.
I utredningen har man tagit fasta på den demografiska utvecklingen och den förväntade ekonomiska utvecklingen. Men det är ett oändligt antal faktorer som utelämnats. Kortsiktiga ekonomiska variationer, som hög- och lågkonjunkturer, räknas inte med. Inte heller har politiska beslut om ekonomin räknats in. Utredningen förutsäger alltså inte något om hur det i verkligheten kommer att bli.
Enligt utredningen så har Sverige långsiktigt hållbara finanser. I alla fall enligt deras måttstock.
– Enligt hållbarhetsindexet S2 så leder inte finanserna till en okontrollerad skuldutveckling, säger Thomas Pettersson.
Enligt indexet har Sverige -0,1. Det innebär att det finns ett utrymme på 0,1 procent av BNP för reformer, eller en lika stor försvagning av ekonomin.
– Vår uppfattning är att marginalen är väldigt liten. Men att vi kan upprätthålla den offentliga servicen vi har idag utan okontrollerad skuldsättning. Däremot klarar vi inte av några reformer eller förbättringar av servicen, säger Thomas Pettersson.
Och det är här den höjda pensionsåldern kommer in. Enligt de beräkningar utredarna gjort så skulle det få stor effekt på de ekonomiska finanserna om det gick att få alla som arbetade idag att arbeta ett år längre innan pensionen. S2-indexet ökar då från -0,1 till -0,5. Utrymmet för reformer blir alltså dramatiskt större, samtidigt som de offentliga finanserna blir mindre känsliga.
– Befolkningsprognoserna visar att medellivslängden ökar med tre år för kvinnor och två år för män till 2030. Det är inte orimligt att tänka sig att något av de åren kan spenderas i arbetslivet, säger Thomas Pettersson.
Om alla stannade på arbetet ett år längre än idag skulle det göra att BNP ökar med 2 procent och arbetsinsatsen motsvarar 70 000 årsarbeten.
Men det här är alltså inte en prognos. Det är en matematisk beräkning. I beräkningen har utredarna bara ändrat ett fåtal parametrar. Till exempel för att se vad som händer om alla jobbar ett år längre. Men effekten på arbetsmarknaden i stort är inte undersökt. Nyttan kan alltså bli betydligt mycket mindre än beräkningarna visar genom att unga människor inte släpps in på arbetsmarknaden, eller att det helt enkelt inte finns utrymme för 70 000 årsarbeten till på marknaden.
– Vi har bara tittat på utträdet ur arbetsmarknaden. Men inträdet är ju ytterligare en potentiell väg att öka antalet människor på arbetsmarknaden, säger Thomas Pettersson.
Så vad resultatet egentligen blir är omöjligt att säga. Men så mycket är klart att om allt är precis som det är idag men med den befolkningsdemografi som väntas vara om 20 år, så kommer den offentliga sektorn att ha väldigt små marginaler.

Ur Pensionsnyheterna Analys nr 1 2009