18 apr 2019 12:08

Nordnets Frida Bratt: Inför maxtak i kronor och maxtid för flyttar

Är det något som irriterar sparare så är det svårigheten att förstå och veta vad flyttavgiften för flytt av pensionskapital blir i slutändan. Både nuvarande förslaget för en effektivare flytträtt som regeringen presenterat i lagrådsremissen nyligen och det ursprungliga förslaget gör att den problematiken fortsätter, säger Nordnets sparekonom Frida Bratt till Pensionsnyheterna.

Sparekonomen har lanserat ett eget förslag för flytt av pensionskapital, vilket hon kallar för 500:2-modellen. Det går ut på att det ska kosta maximalt 500 kronor och ta max två månader att flytta ett pensionssparande mellan två olika bolag. För både nuvarande och gamla förslaget håller fast vid ett gammalt och för spararna ogynnsamt system. Regeringen mildrade ju bland annat sitt krav på hur länge spararna skulle betala försäkringsbolagen för deras anskaffningskostnader. Fem år skulle det vara i första förslaget men i lagrådsremissen landade regeringen på tio år istället.

- Jag tycker att det är fel tänkt att utgå ifrån anskaffningskostnader, som i regel består av provisioner, när nivån på flyttavgiften ska sättas. Det är att värna ett gammalt och osunt provisionssystem. Varför ska spararen straffas för att branschen valt detta ersättningssystem för att få kunder? Jag tycker man har helt fel utgångspunkt när spararen måste stå till svars för de höga provisioner som försäkringsbolaget en gång valt att betala. Det gör också att det fortsatt blir icke-transparent vad avgiften till slut hamnar på. FI ska reglera detta, men det lämnas ändå ett brett fält öppet för tolkning. Vad exakt ingår i administrativa kostnader?, säger Bratt.

Vid remissbehandlingen kritiserade försäkrings- och förmedlarbranschen flyttar och menade att kvarvarande sparare drabbas av kostnader för provisioner som de som flyttat annars skulle varit med och delat på. Det problemet finns idag inom livförsäkringar där livbolaget kan behöva ha en stor likvid i stället för att investera det, för att kunna genomföra flyttar, menar Bratt. Men i fondförsäkring så är ståndpunkten helt från branschens perspektiv och inte spararens.

- Man utgår ifrån att provisionerna alltid måste vältras över på kunderna. Som jag ser det finns ingen anledning att inte genomföra en mycket mer transparent flytträtt – med ett maxtak i kronor – för fondförsäkring i individuell tjänstepension och IPS.  

När lagrådsremissen kom löd det från regeringens håll att man ”tappat tålamodet med pensionsbolagen” över deras flyttkostnader. Men de har egentligen varit för tama i sin hantering av problemet.

- Regeringen har vikt sig för branschen och det syns ju tydligt för alla som läser lagrådsremissen, säger Bratt.

Bland vanliga sparare verkar lagrådsremissen inte rönt något större intresse.

- Jag tror den är för otydlig för det, avslutar hon.