AP-fonderna har också uttryckt önskemål att få investera direkt i onoterade infrastrukturföretag på samma sätt som de kan investera i fastighetsbolag.
Det anser dock inte regeringen är lämpligt, framgår det av gårdagens promemoria om ytterligare ändringar i placeringsreglerna. Fonderna får dock göra mer investeringar i private equity samt saminvestera i onoterade företag genom riskkapitalbolag.
I grunden menar regeringen att infrastruktur är ett betydligt bredare område än fastigheter och att modeller för att analysera fastighetsinvesteringar inte nödvändigtvis passar sig för att analysera infrastruktur. Eftersom det handlar om samhällsviktiga funktioner är infrastruktur också betydligt mer exponerat mot politisk-, regelverks- och ryktesrisk än andra tillgångar.
Stora resurskrav är ett annat problem.
"I dagsläget kan FörstaFjärde AP-fonderna investera i onoterade infrastrukturföretag genom fonder och genom saminvestering i riskkapitalföretag. AP-fonderna har dock inte använt sig av saminvesteringar i någon större utsträckning. Det kan konstateras att investerare vanligtvis brukar göra saminvesteringar under en längre tid innan de börjar göra även direkt- investeringar men det är långtifrån alla investerare som gör direktinvesteringar. Det kan vidare konstateras att direktägande ställer mycket höga kompetenskrav och att en av de största utmaningarna är att hitta och behålla kvalificerad personal. Dessutom är och bör FörstaFjärde AP-fondernas uppgift även fortsättningsvis vara att göra finansiella placeringar som inte medför att AP-fonderna också ska fatta operativa företagsledningsbeslut i företagen. Om var och en av FörstaFjärde AP-fonderna ska kunna göra direktinvesteringar i onoterade infrastrukturföretag kommer de sannolikt att behöva bygga upp varsin enhet som arbetar med dessa frågor. Från ett kostnadseffektivitetsperspektiv för pensionssystemet är det inte försvarbart att fyra AP-fonder bygger upp stora organisationer för att kunna göra direktinvesteringar i sådana infrastrukturföretag", enligt promemorian.