6 maj 2019 11:53

Fack för statsanställda vill slippa riktåldrarna

I morgon, den 7 maj, ska riksdagens socialförsäkringsutskott diskutera regeringens och Pensionsgruppens förslag till olika reformer på pensionsområdet.

Det har fått lobbyisterna att vakna. I förra veckan var det försäkringsfacket Forena som försåg ledamöterna i utskottet med underlag och ett färdigt "debattkit" för att försöka förmå riksdagsledamöterna att bland annat verka för högre pensionsavgifter och återställa nivån på dagens 17,21 procent till 18,5 procent av lönen retroaktivt.

Idag har Offentliganställdas Förhandlingsråd, OFR, en förhandlingskartell som samlar facken på den statliga sidan tagit till orda med en debattartikel i SvD Näringsliv.

Här påpekar ordföranden Lars Fresker att "Ett längre arbetsliv är ur ett demografiskt perspektiv på sikt oundvikligt, men det går inte att bara höja pensionsåldern. Det finns andra och bättre sätt att lösa pensionsproblemen på än pensionsgruppens förslag om riktålder".

Istället för att införa riktåldrarna, som är en bild för målpensionen där varje generation får en successivt ökande tidpunkt för pensionsuttaget, vill OFR hellre se "en samtidig höjning med högst ett år". Det innebär att man inte vill ha den glidande indexering som ligger i förslaget om riktåldrar.

Förslaget skulle innebära att dagens system med en lägsta uttagsålder på 61 år skulle höjas till 62 år för inkomst- och premiepension, från 65 till 66 år för garantipension och las-åldern från 67 till 68 år. Dessa åldrar ska då höjas samtidigt - med ett år, menar OFR.

OFR:s ordförande påpekar visserligen att pensionsåldrarna "sannolikt" kan behöva höjas och skriver:

"För att klara av samhällsekonomin och för att medborgarna ska få rimliga pensioner måste arbetslivet sannolikt förlängas, men arbetslivet måste också vara utformat så att deltagande i arbetskraften möjliggörs i så stor utsträckning som möjligt. Inträdet i arbetslivet måste till exempel ske tidigare."

Han påpekar vidare att förändringarna av pensionsåldrarna måste kopplas till samtidiga höjningar av åldrarna i de offentliga trygghetssystemen men anser vidare att detta ska ske "i samråd med arbetsmarknadens parter i det pågående utrednings- och lagstiftningsarbetet. De framlagda förslagen har stor betydelse för frågor som regleras i kollektivavtal och för parternas förhandlingsarbete."

OFR ogillar den automatik med automatiska höjningar eller sänkningar av pensionsåldern som förslaget med riktåldrar ger och vill istället att beslut om förändrade pensionsåldrar ska fattas av riksdagen.

Han framhåller att människor i dag har svårt att klara dagens norm på 65 års pensionsålder och påpekar att det inte är möjligt att göra så stora förändringar på kort sikt.

Samtidigt menar han att pensionsnivåerna behöver höjas men då genom tidigare inträdesåldrar på arbetsmarknaden och, precis som Forena hävdat, genom höjningar av avsättningarna till allmän pension.

Han avslutar med att påpeka att LAS-åldern, alltså när avgångsskyldigheten i avtalen kickar in, kommer "förmodligen inte att kunna kopplas till ett system med automatisk höjning av pensionsåldrarna. En mycket sannolik utveckling är därför att den föreslagna riktåldern på sikt kommer att vara högre än las-åldern. En sådan situation är inte acceptabel".