16 maj 2019 13:01

Daniel Barr får mothugg av Svenskt Näringsliv om etableringsåldrarna

Igår kunde vi berätta att Pensionsmyndighetens GD i en Tweet förklarat att det var en myt att etableringsåldern på arbetsmarknaden är hög Sverige, mätt i ett EU- perspektiv. Snarare ligger Sverige bättre till en snittet i EU och att inträdesåldern ligger omkring 22 år.

Siffrorna hade Daniel Barr hämtat ur en rapport från den egna myndigheten där man även har andra siffror som visar att etableringen på arbetsmarknaden sker senare. Genom att välja den mest iögonfallande lyckades Barr dock få igång en livlig diskussion om definitioner om när man faktiskt etablerat sig "på riktigt".

Svenskt Näringsliv hoppar idag in i diskussionen och skriver i ett debattinlägg undertecknat av Mikaela Almerud och Tamara Sobolevskaia att det är lite "lurigt" eftersom olika definitioner ger helt olika svar på när man ska anses etablerad på arbetsmarknaden.

Pensionsmyndigheten använde begreppet "inträdesålder" men Svenskt Näringsliv anser att den definitionen inte är den rätta att använda för att ge en bild av etableringsåldrarna. Så här skriver de:

"Ett mått som brukar användas för att beskriva hur inträdet på arbetsmarknaden bland unga ser ut är etableringsåldern. Den inträffar när 75 procent av en kull har etablerat sig på arbetsmarknaden. Beroende på datakälla och mätmetod skiljer sig denna lite men de flesta som pratar om etableringsåldern utgår från SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS). Enligt den var etableringsåldern 21 år för män och 20 år för kvinnor 1990. Under 2000-talet har den sedan pendlat mellan 26 och 29 år för män respektive 29 och 32 år för kvinnor. Mellan 2010 och 2015 har den legat konstant på 29 år för att sjunka till 28 år 2016."

De menar att den definition som Daniel Barr hänvisar till är "missvisande" och menar att man inte bör använda sig av "inträdesåldern" som mått.

Svenskt Näringsliv menar att det finns allt att vinna på att svenskarna kommer in på arbetsmarknaden tidigare än vad som är fallet i dag både för individerna, pensionssystemet och samhället i stort.

De avslutar med följande exempel om betydelsen av en tidigare etablering så här:

"För en person med tre års högskoleutbildning skulle två års tidigare etablering öka livsinkomsten med 520 600 kronor. Pensionen för samma person skulle öka med 1 300 kronor per månad. Pensionen är förvisso en fråga om ålder både in och ut på arbetsmarknaden men den är helt avhängig antalet arbetade timmar och det är det diskussionen måste handla om framöver om vi inte ska landa fel."