20 maj 2019 13:08

Kapitalkravet för tjänstepensionsföretag blir lägre - landar på 97 procent

Nu har regeringens efterlängtade lagrådsremisser om de två propositionerna avseende nya regler för tjänstepensionskassor kommit.

En av de viktigaste frågorna för branschen har varit vilket riskkänsligt kapitalkrav som regeringen skulle landa i. Och regeringen har i lagrådsremissen sänkt det riskkänsliga kapitalkravet jämfört med förra årets promemoria. Skyddsnivån man landade på nu blir 97 procent jämfört med 98 procent i promemorian.

De flesta remissinstanserna hade inget att invända mot införandet av ett nytt riskkänsligt kapitalkrav men flera ansåg att den tidigare föreslagna nivån på 98 procent var för hög.

Tjänstepensionsförbundet, Alecta, AMF och AFA ansåg tydligt att nivån på kapitalkravet ska motsvara dagens trafikljusmodell, vilket är 97 procent. Även LO och Saco ansåg att nivån ska motsvara dagens trafikljusmodell och att det enligt FI:s beräkningar innebär en konfidensnivå på 97 procent. Med andra ord borde de instanserna bli relativt nöjda med lagrådsremissen, till skillnad från Kåpan Pensioner som ville gå ännu längre och ha ett kapitalkrav på 96 procent.

"Regeringen gör, i likhet med många remissinstanser, bedömningen att konfidensnivån 97 procent bör användas i det riskkänsliga kapitalkravet. Denna skyddsnivå ger enligt regeringens uppfattning uttryck för en lämplig avvägning mellan trygghet och möjlighet till avkastning i den verksamhet som de nya tjänstepensionsföretagen kommer att driva", framgår det av lagrådsremissen.

Det fanns dock de som hade en motsatt uppfattning och ville ha ett högre skydd. Skandia, Länsförsäkringar AB, Swedbank Försäkring AB och SEB Pension och Försäkring AB ifrågasatte om 98 procent är tillräckligt och ansåg att en nivå i linje med Solvens 2, alltså 99,5 procent, borde föreslås istället, enligt lagrådsremissen. Dessa bolag lyder ju under Solvens 2 och har samarbetat i sitt remissyttrande där de pekat på att ett lägre kapitalkrav för tjänstepensionsföretag snedvrider konkurrensen. Så kan det vara enligt regeringen men skillnaderna mellan företag som erbjuder tjänstepensionsförsäkring och som följer olika regelverk, å ena sidan Solvens 2-regelverket och å andra sidan den nya lagen om tjänstepensionsföretag, blir inte så stora.

"Som arbetsgivare och anställd ska det gå att förlita sig på att tjänstepensionerna är trygga och att förvaltningen ger goda möjligheter till avkastning oavsett vilken lagstiftning som följs av det företag som tryggar tjänstepensionen. Det finns dock inte skäl att därutöver ge konkurrenshänsyn någon avgörande betydelse vid valet av konfidensnivå. Strävan efter att motverka snedvridning av konkurrensen ska inte drivas så långt att den motverkar en effektiv förvaltning av pensionskapitalet eller ett fullgott skydd för de nuvarande och framtida pensionärerna. Som nämns ovan görs också bedömningen att det inte är troligt att ett väl avvägt riskkänsligt kapitalkrav får några större konsekvenser för tjänstepensionsföretagens möjligheter att konkurrera med institut i andra länder inom EES", skriver regeringen i lagrådsremissen.

Finansinspektionen lämnade inte förslag på en direkt konfidensnivå. I sin testrapportering inför framtagandet av kapitalkrav använde sig myndigheten av tre nivåer: 95, 98 och 99,5 procent. När det gäller portföljallokeringen så skulle aktieexponeringen vara oförändrad vid en nivå om 98 procent. Så här skrev FI då:

"Utifrån denna slutsats gör FI i modellen antagandet att en konfidensnivå på 98 procent inte skulle leda till väsentliga omallokeringar. Att antagandet är rimligt stöds också av att företagen redan idag har goda marginaler, och tillräckliga buffertar givet riskerna i verksamheten. Som tidigare nämnts är det även rimligt att företagen i sin interna bedömning av kapitalbehovet beaktar den buffert som det riskkänsliga kapitalkravet utgör. Sammantaget anser FI därför att det är motiverat att anta att företagen bara kommer att ändra sin tillgångsallokering vid val av en annan konfidensnivå än 98 procent." Därför känns det rimligt att anta att FI hade velat ha en högre nivå än kravet på 97 procent som gäller nu.

Nu återstår det att propositionen kommer som riksdagen ska fatta beslut om under hösten. Nya regleringen ska sedan träda i kraft den 1 december.